Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vieuxtemps, Henri - Wiik, Maria - Wijnbladh, Johan Fridolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vieuxtemps populär och banade så väg för
honom efterföljande konstnärer.
Efter återkomsten från Amerika erhöll
V. under ett uppehåll i Berlin genom
grefve Wilhorski en inbjudning till
Petersburg jemte anbud att blifva soloviolinist
hos kejsar Nikolaus och vid kejserliga
teatern samt professor vid dervarande
musikskola, hvarpå han 1846 flyttade öfver
till Petersburg. Men 1852, då man på ett
för honom oantagligt sätt försökte tolka
hans kontrakt, lemnade han sin plats i
Petersburg. Han lefde nu en tid i
Frankfurt och förskaffade sig i närheten af
denna stad en landtgård
"Drei-Eicher-hain", der han sedan gerna hvilade ut
från sina många resor och triumfer.
Redan 1857 lemnade han detta idylliska
hem för att i sällskap med Sigismund
Thalberg och åtföljd af sin fru — "Yankee
doodle" icke att förgäta — anträda en
ny resa till Amerika. Vieuxtemps fann
nu intelligens och sinne för konsten
derstädes betydligt utvecklade och kunde nu
i sin ordning draga fördel af det intresse
för tonkonsten, som blifvit väckt genom
Ole Bull, "Sivori, Henri Herz, Jenny Lind,
Albani m. fl. Denna resa varade ett år
och derefter finna vi vår konstnär, sedan
han en kort tid hvilat ut på sitt
landställe, i Paris, hvarpå han begaf sig på
konstresor i norra Europa, hvarvid han.
äfven i maj 1860 besökte Stockholm och
gaf ett par matinéer i de la Croix’ salong.
Samma år erhöll han Musikaliska
akademiens ledaraotsdiplom. De politiska
händelserna 1866 drefvo honom bort från
sitt hem i Tyskland till Paris, der han
träffades af den stora sorgen att förlora
sin trogne fader och derpå i juni 1868
sin älskade maka och följeslagarinna.
För att förströ sig företog han nu 1870
en tredje resa till Amerika kort före
tyskfranska kriget. Situationen här var sedan
hans sista besök på ett öfverraskande sätt
förändrad; öfverallt filharmoniska sällskap
och artistföreningar. Också gjorde
konstnären denna gång en rik skörd af
penningar och triumfer. Återkommen till
Europa i maj 1871 fann han Paris
förhärjadt genom kriget och slog sig nu
ned på landet i Belgien. I Brussel hade
emellertid efter Fetis’ död Gevaert börjat
en fullständig reorganisering af
konser-vatoriet, och Vieuxtemps beslöt sig nu på
förslag af denne att åtaga sig styrelsen
öfver första klassen för att upprätthålla
traditionerna från sin vördade lärare
Beriot. På denna plats verkade han 1871—73
och visade sig äfven nitisk såsom direktör
för "Concerts populäres".
I sept. 1873 träffades han plötsligen af
en förlamning i hela venstra sidan,
hufvudsakligen i handen, hvarigenom han
under flere år blef försatt" i overksamhet.
Genom den omsorg, som egnades honom
af hans måg, d:r Loudowski och de
förnämsta medicinska förmågorna i Paris,
blef han så småningom återstäld, så att
han 1877 kunde öfvertaga sin tjenst såsom
professor vid konservatoriet. Ett nervöst
ögonlidande nödgade honom emellertid*
straxt derefter att lemna sin tjenst för att
sköta sin helsa, hvarpå han för detta
ända-I mål begaf sig till Algier, der den firade
I och verksamme konstnären sommaren 1881
slutade sina dagar. Men ej heller under
dessa sista år var den produktive
tondiktaren overksam.
Wiik, Maria, finsk porträtt- och
genremålarinna, född i Helsingfors 1853, började
sina konststudier såsom elev vid
konstföreningens ritskola i Helsingfors och
fortsatte dem sedermera i Juliens atelier i
Paris för Tony Robert-Fleury. — Fröken
W. har hittills valt sina motiv ur
barnaverlden, t. ex. någon humoristisk scen,
såsom "ett hinder" (barn vid en
trädgårdsmur, 1884) och ansluter sig i den starka
karaktäristiken, liksom i det breda,*
utförandet till den moderna franska
realismen. Vid den allm. finska
konstutställningen 1885 erhöll fröken W.
"mention honorable".
Wijnbladh, Johan Fridolf, arkitekt,
född 1826, blef omsider stadsarkitekt i
Örebro och utvecklade som sådan en
betydande verksamhet. Så utförde han det i
engelsk sengotik ("Tudorstii") hållna
stads-I huset, hotellet och hypoteksföreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
