Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken: Sjuttonhundratalet - Den engelska klassicismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
hade han mera sinne för det karaktäristiska och mera respekt för
det individuella.
Främst bland de mån, som skapade den nya Steele 1672—1729
litteraturen, stodo essayisterna RICHARD STEELE Och och Addison
JOSEPH ADDISON. De bruka alltid nämnas tillhopa, 1872—1719.
och vanligen den senare främst, men med orätt, ty den som gav
uppslaget var Steele med sin vakna intelligens och sin lättrörda
inbillning. Sen blev det Addisons tur att med sin grundligare
bildning, sin fina smak och sin sovrade stil ge detta uppslag dess fulla
utarbetning. Deras öden blevo olika; båda verkade såsom
publicister i whigpartiets tjänst, men då den godsinte slarven Steele
förde ett något oregelbundet levnadssätt, »syndade och ångrade» om
vartannat, ansågs han inte värdig något högt ämbete. Addison
däremot steg till statssekreterare, och hans stadgade anseende såsom
typen för en i allo respektabel gentleman minskades inte av ett
något ymnigt portvins-drickande — det var så vanligt, att ingen
egentligen betraktade det såsom ett fel.
Det var i tidskrifterna The Tatler, The Spectator och
The Guardian,* utgivna efter varandra 1709—1713,
Steele och Addison utförde sitt verk. I den ålsta är målet ännu
inte klart; man märker huru bladet småningom avlägsnar sig från
den vanliga tidningstypen med dess nyheter och blandgods;
Spectator är däremot från sin begynnelse planlagd i den nya stilen, och
efter den har ock arten oftast uppkallats. Essay-papers, den
benämning engelsmännen själva använda, anger godt dess karaktär,
blott man ihågkommer, att den engelska termen innebär något
annat än den franska. Den senare betecknar ju i allmänhet en
litterår uppsats eller karaktäristik, den förra ofta en moralisk
betraktelse, man skulle kunna såga en världslig predikan. Genren
och namnet går tillbaka till lord Bacons »Essays or councils, civil
and moral», betraktelser över allehanda det mänskliga livets
förhållanden, över åsikter, seder och bruk. Med Steele och Addison fick
denna art sin definitiva plats inom litteraturen; uppslagets
originalitet, dess förträffliga utförande och tidsomständigheterna i förening
gåvo Spectator en popularitet utan like. Snabbt framskyndade en
mängd efterapare ej blott i Englarfü utan i kontinentens alla
germanska lånder — hos de romanska folken rönte försöken ingen
uppmuntran — och ända bort mot århundradets slut utkommo
sådana moraliserande tidskrifter. Inga kommo i värde upp emot
Essay-papers.
9 Med hänsyn till utgivningssättet (var eller varannan dag) skulle man ju kalla
dem tidningar, men innehållet är, då typen blivit färdig, veckobladets eller tidskriftens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
