Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken: Sjuttonhundratalet - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
denna läggning, gjorde sitt till. Hagedorn blev den förste nyare tyske
skald, som med rätta kunde lovordas för både korrekthet och smak.
Hans vers flyter klart och lätt, med engelsk naturlighet och fransk
elegans — tillnärmelsevis, och det var en stor sak på den tiden i
Tyskland. Och så blev han mönstret för de yngre poeterna, för så vidt de
hade en världslig riktning.
En del unga talanger, som framträdde på 1740-talet. ådagalade i
sina skrifter att herraväldet över den litterära formen nu blivit ganska
allmåänt, men annars åro de just inte så märkvärdiga. (Då en stor del av
Christian Fürchtegott Gellert.
Efter en målning av Anton Graff.
dem börjat såsom Gottscheds lärjungar, har man ibland sammanfattat
dem under namnet »den sachsiska skolan».) Flere åtnjöto på sin
tid en betydande popularitet, så G. W. RABENER, vars satirer dock
genom sin generella hållning och sitt ängsliga undvikande av allt, som
kunde stöta andliga och världsliga myndigheter, yppade huru
kälkborgerligt ofri andan ännu var. Större inflytande övade CHR. F. GELLERT,
vilken såsom professor i Leipzig verkade som en biktfader för ungdomen
och fick den gamla äretiteln præceptor Germaniæ. Fabler och
moraliserande dikter voro Gellerts styrka; det var veckoskriftsgenren överförd
på vers. Han försökte sig ock med en roman à la Richardson och med
några dramer. — På sistnämnda område var J. E. SCHLEGEL
märkligare, mindre genom sina lustspel och sina skådespel med åmne från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
