Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första boken: Romantiken
- Den romantiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Torget i Jena. |
Den romantiska skolan.
Mitt under Schillers och Goethes samarbete samlas från olika
trakter och olika arbetsområden en krets — den romantiska skolan
— som utdrager de djärvaste konsekvenser ur tidens filosofiska
lära och poetiska alstring. De äro poesiens terrorister; de förkunna
friheten inom poesien i den mest absoluta bemärkelse, de fordra
att den skall kunna uttrycka allt och omfatta allt. De kämpa
icke, opponera icke; de avskaffa, upplösa; de upplösa verkligheten,
den blir ett sken, en flyktig tillfällighet, som endast lever genom
den sanna och eviga anden. De omstörta icke konstnärliga regler,
de upplösa helt enkelt det konstnärliga intrycket, som reglerna, om
de duga till något, vilja frambringa. De söka alltings urgrund i
människosjälen, som de vilja spåra tillbaka och framåt långt över
tillvarons gränser. Diktare, naturvetenskapsmän, filosofer och
präster mötas i dessa tendenser. Och då romantikens huvudmän —
August Wilhelm Schlegel och hans bror Friedrich, Tieck och deras
hustrur, Hardenberg (Novalis), Steffens, Ritter, Schelling — träffades
i Jena, skriver Fr. Schlegel till den frånvarande Schleiermacher:
»Här går det brokigt och befängt till; religion och Holberg,
galvanism och poesi.» Hur kvickheterna blixtrade och paradoxerna
flögo om varandra, förstår man, då man i Schleglarnes tidskrift
»Athenæum» (1798—1800) får en samling av 450 »aforismer» i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jan 8 19:30:05 2025
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eurolihi/2/0009.html
