Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den romantiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
heller icke några fasta former för religionssamfundet. Detta är
en » brödramenighet» i ordets vidaste bemärkelse, där allting är
svävande, idealistiskt, ty den inre religiösa stämningen strömmar
från meddelaren till mottagaren. Men den inre stämningen är ju
all religions källa.
Varje religion är idealistisk, ty den är ett förhållande mellan
människan och det oändliga världsalltet. Men den mest idealistiska
är kristendomen. Dess väsen är oförgänglighetens, idealets kamp
med förgängligheten, det oförgängliga genomtränger och upplyfter
det förgängliga. Gud blev människa, människan Guds barn och
delaktig i Gud. Det är den högsta religionen, men icke den enda.
» Universum varder tillbett på alla sätt.»
Man känner igen romantikens väsen i denna
religionsuppfattning: religionens kärna är inre känsla och intuition i mystisk
förening, religionssamfundets verksamhet är att låta den inre
stămningen strömma ut och denna stämning riktas uteslutande uppåt
mot det oändliga världsaltet. Och kristendomen blir den högsta
religionen, ty den är den mest romantiska och den religion, dār
det ändliga helt upptages i det oändliga. Schleiermachers tal om
religionen är romantikens friaste utveckling, den erkänner varje art
av religiös produktivitet på samma gång som den helt och fullt
erkänner livets andra makter vid sidan av religionen.
Schleiermachers tal gjorde ett starkt intryck på Novalis. Denne
skrev en avhandling, Die Christenheit oder Europa» (utgiven först
1826), i vilken han just vill giva religionsinstinktens, det »heliga
sinnets historia i Europa. Här prisar han medeltidens hierarki,
då det andliga ståndet kvarhöll människosjälen i harmoni,
motsättande sig både förståndets utbildning på fromhetens bekostnad
och farliga upptäckter inom vetenskapen. Protestantismen är ett
uppror, och den satte död bokstavstro i stället för kyrkans levande
tro. På så vis trängde sig lärdomen in. Det lärda ståndet är
genom instinkt det andligas fiende, och i den franska materialismen
och den tyska upplysningslitteraturen samlar sig allt hat mot det
heliga, mot all entusiasm och all poesi. Detta mynnade ut i den
franska revolutionen. Men genom anarkien lyftes åter religionen
och skapar en ny tid. I spetsen för det nya Europa skall komma
en andlig makt, som vill förena de stridande. Den nya härskarens
väsen skall vara äkta frihet, den vill i sitt sköte samla alla, som
längta efter något högre.
Hardenbergs ståndpunkt betecknar romantikens kris. Han
älskar ljuset, men prisar dock natten för att den låter oss ana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
