Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Engelsk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
mest berömda skönhet, lady Stanhope. Han hade sprängt
haremsportar och befriat turkinnor, han hade älskat en gift kvinna och
dödat hennes man i duell så trodde man han hade blivit
anförare i kampen mot de turkiska förtryckarna, och han hade
befriat en grekisk ö från dess ok.
Omstrålad av glorian från alla dessa bedrifter kom han hem.
Han höll sitt jungfrutal i parlamentet och utgav sin »Childe Harold»
(1812), de nuvarande
två första
sångerna. Framgången var
gränslös, han
»vaknade en morgon och
fann sig vara
ryktbar. Den bleke,
ensamme riddaren med
den melankoliska,
demoniskt betagande
blicken, inför vilken
all glädje vissnade
bort han förde nu
läsaren till de trakter
Byron själv sett, till
valplatser, städer och
slott, till ställen, rika
på ära och
skändlighet, till det vilda
osedliga gatulivet i
Cadiz, till
tjurfäktningarna, till
Albaniens berg och Hellas’
dalar. Och
alltsammans betraktar han
-
Lord Byron.
Efter ett porträtt av A. C. Benzon.
-
—
med ett livstrött spejande efter ormen bland rosorna, sucken
bakom glädjen. Men ur hans själ stiga poetiska uppmaningar
till spanjorer och greker att resa sig. Det är Byron i riddardräkt,
i välstuderad, högtidlig hållning, och den ståtliga Spenserstrofen,
ett versmått i den engelska litteraturen uppkallat efter dess
uppfinnare, Edmund Spenser, som till drottning Elisabets
förhärligande skrev sin »The Fairy Queen» (1590), bidrog att göra den
svarte riddarens dräkt än mer imponerande. Hur väl tog han sig
inte ut, denne René på vers:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
