Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Engelsk romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Förfriskande skur
åt törstig natur
jag bringar från sjö och ström.
Min skugga läggs len
kring blad på gren
i lundarnas middagsdröm.
Den dagg jag sållar
i dagen trollar
var slumrande knopp där fanns,
som jorden varm
vid moderlig barm
har vaggat kring solen i dans.
Med hagel jag slår
och i silver står
den gröna slätten inunder;
jag löser det opp
i regnpärlors dropp
och ler, då jag åker i dunder.
Översatt av C. Snoilsky.
Och icke nog därmed! Har mitt ungdomsmod kunnat ta ett
molns gestalt, så kan det också åstadkomma alla molnets
förvandlingar. Det är icke ett visst enstaka moln, det blir den naturande,
den evigt lustiga, skalkaktiga midsommarnattens Puck, som kan
förena alla molnets olika skepnader till en, den glada rytmen i
molntillvarons skiftande jag: med snö och med blixt - över berg
och slätter och sjöar och skär brygga för morgonrodnaden med
de flammande fjädrarna slumrande under aftonrodnadens
purpurmantel - bristande under månjungfruns lätta steg
spännande bro från fjäll till fjäll i regnbågens skimrande färger. Och
min känsla sväller genom att låna naturkrafternas makt. Vilket
ungdomsjubel att på så sätt bruka dem alla: att kunna smeka med
dagg och sommarregn och svala skuggor, att kunna skrämma med
hagel och snö, att rusa åstad efter blixten, att känna sig omstrålad
av morgonrodnadens brusande fjäderhamn - att känna stjärnornas
muntra titt-ut genom brustna skyar och vara med att spänna
regnbågen från udde till udde.
Och icke heller nog därmed. Emedan min känsla omskapas
till alla molnets former och samtidigt blir sammanhanget, rytmen
i dem alla, så kan den, emedan min känsla är en del av min själ,
utvidga naturen över naturens egna gränser. Ett moln har
upphört vara moln, när det har sänkt sig ned till jorden som regn.
Den blir något mera än ett moln, dess anor gå tillbaka till alla
element.
–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
