Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Romantiken i den slaviska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
ära, ljuder ej en enda mild ton. Köpmannen och tsaren äro båda
män från huvud till fot, där de stå mitt emot varandra vid
rättegången.
-
Jag skall säga dig, o, du rättrogne tsar!
att jag dödade honom med vilja och vett,
men av vilket skäl jag ej säger dig,
detta säger jag åt Gud Fader blott.
Befall lägga mitt huvud på stupstocken ned,
befall straffa din skyldige tjänare,
glöm blott ej med din nåd mina värnlösa barn,
glöm ej heller, o furste! min änka ung,
omgiv ock mina bröder med ditt beskydd.
»Du har handlat klokt, du min raske vän,
djärve kämpe god, käcke köpmansson,
att du svarat mig rena sanningen.
Din unga hustru och dina små barn
skola rika gåvor från kassan få;
dina bröder två alltfrån denna dag
inom ryska landen de mäktiga
utan tull och skatter fritt handla må.
Men själv skall du nu, min raske son,
till avrättningsplatsen, den höga gå.
Lägg där ditt brusande huvud ned!
Yxen skall jag befalla slipa så blank,
bödeln skall jag befalla kläda så grann,
i den stora klockan man ringa skall,
på det folket i Moskwa veta må,
att ock du ej är glömd av min furstliga nåd.»
Övers. av G. Aminoff.
Från Kaukasus hämtade Lermontov stoff till en stor dikt,
» Dämonen», om en ond ande, som med sin makt tvingar en ung
kaukasiska att älska. Här finns ingen blaserad matthet som hos
Puschkin, här spänner erövrarlusten varje sena. Och den stora
diktens naturskildringar från de höga fjällens land äro härliga.
Men Lermontovs mest betydande verk är dock hans »Vår tids
hjälte » flera noveller med samme hjälte, den odödlige Petschorin.
Han bortrövar kosackflickan, hypnotiserar henne så att hon ger sig
hän i kärlek, men då hon är helt i hans makt, är han färdig med
henne. Den gamle kaptenen, som ej har sovit på hela natten av
glädje över att få återse honom, och som därför rest flera mil,
bevärdigar han icke en timmes uppmärksamhet och knappt en
kylig blick. Han står där, alltid stolt, alltid full av åtrå och som
i ett segerrus, alltid hjärtekall och förtvivlad i sitt innersta.
1
I
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
