- Project Runeberg -  Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar / Senare delen /
191

(1910) [MARC] Author: Otto Sylwan, Just Bing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den franska romantiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191
utbryter förvånad: »Du är den rådigaste flicka jag träffat; den som
gifter sig med dig är ingen dumbom!» »Nej, det hoppas jag
jag skulle heller inte tycka om någon dumbom. » Så vaknar
barnet, ser, att det är i skogen och frågar ängsligt om det finns
farliga djur här. Nej, visst inte men då har far ljugit, han sade,
att vargarna i de stora skogarna skulle ta mig. Nu råkar Germain
i klämma. Men Marie vet råd: Vi ha redan farit igenom de stora
skogarna, vi āro nu i de små skogarna och där finns ingen varg,
och kommer det en, skall far nog döda den. Och du också, lilla
Marie,» säger barnet och kryper intill henne. »Ja, men du måste
hjälpa mig, lille Pierre, du kan nog slå dem duktigt!» »Ja, vi ska
slå dem, svarar barnet och sätter sig genast i position. Så måste
lilla Marie hjälpa honom att läsa aftonbön, och i det han faller i
sömn, säger han: Lille far, om du skall ge mig en ny mor, vill
jag ha lilla Marie.» Germain är alldeles förälskad; han friar till
hälften och får till hälften en korg, och då hon nämner, att Bastian
passar bättre för henne, blir han riktigt svartsjuk. Och nu, då det
intet mer finns att göra, faller hon plötsligt i sömn. Germain går
som i feber och betraktar de två sovande: »Det är underligt, att
jag aldrig lagt märke till att lilla Marie är den vackraste flickan i
hela trakten.»
―――――
-
George Sands sunda, arbetsälskande natur, som bryter fram i
ett muntert skämt och utvecklar sig helt i en rik modersömhet,
har präglat varje rad i denna skildring. Den innehåller i all sin
enkelhet en varm hymn till livet, en lovsång till den för livet
dugliga naturen, och det är ett äkta franskt drag, att den duglighet,
vars lov den sjunger, får ett särskilt lekfullt behag genom att den
muntert leker kurragömma med sin trygga
överlägsenhet. Den franska kvinnonaturen är här
lika fint och vackert förklarad, som den är fint och
vackert framställd. Dessa George Sands
bondenoveller höra till de mästerverk, vari ett folk kan
förnimma sitt eget väsen.
George Sands motsats är Balzac. Om hennes
verk först och främst skildrat folket, så har han
Honoré
först och främst givit en bild av sin tid.
de Balzac hade ursprungligen intet »de» i sitt namn.
Han var född i Touraine, var först kontorist hos
en notarie, men ägnade sig sedan helt åt
författarskapet. Efter att snart ha genomgått
tragediskriveriets barnsjukdom, började han med romanen, och
Honoré de Balzac
1799–1850.
La Peau de chagrin
1830, La comédie
humaine 1829-50,
En stor romancykel,
varibland: Louis
Lambert, 1832,
Eugénie Grandet
1833, Le Père Goriot
1834, La Recherche
de l’absolu 1834,
La Femme de trente
ans 1835 (slutet
1842), Le Curé de
Village 1837, César
Birotteau 1838,
Splendeurs et
misères des courtisanes
1843 och 1846.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 19:30:05 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurolihi/2/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free