Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Liberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
punkten. Byrons livsåskådning såväl som hans karaktär är en
brokigt skiftande vävnad, där varp och inslag hämtats från skilda
håll. Liberalismen av denna art ärver romantikens självsvåldiga
subjektivism och dess smak för det exotiska, det bisarra, det
pikanta och glänsande, alltsamman dock fattat mera yttre, ty den
mystiska grundstämningen är den egentliga romantikens egenart och
främmande för liberalismen, som ju hade sin rot i 1700-talets mark.
Att denna senare medför många uppslag, vilka understödja
riktningen mot realism, är ju ock ganska självklart; främst är det fallet
med den sociala tendensromanen.
Bakom den härskande poetiska litteraturen gå de trådar, som
leda från 1700-talets upplysning till 1800-talets liberalism.*, Under
äldre tider äro de stora författarna tillika oftast bärare av de stora
idéerna och de nya tankarna, men under senare dagar gäller ej längre
denna regel; tankearbetet specialiseras mera och litteraturhistorien
kan därför ej heller bli kulturhistoria i samma mening, såvida den
inte också uppsöker de fackman, vilka än på det ena, än på det
andra området brutit upp nya vägar.
I främsta rummet bör då här nämnas den utmärkte
engelske juristen Jeremy Bentham, som räknas såsom
liberalismens yppersta lärofader. På 1780-talet redan
lade han grunden till sin teoretiska byggnad, och utan att låta
sig förfära av revolutionens skräckscener, vilka jagade så många
över i det reaktionära lägret, fortsatte han sitt verk med sin naturs
hela logik, sanningskärlek och djärvhet. Rationalist och utilist till
sin åskådning slog han aldrig av på konsekvenserna av sina
principer; för honom var poesi intet annat än en förvrängning av fakta
(misrepresentation) och att dikta var ingalunda mera värt än att
göra knappnålar. Oblidkeligt blottade han orimligheterna i den
bestående samhällsordningen, men glömde ej heller
omänskligheterna. Fordringar på reformering av parlament och administration
och näringslagar åtföljas hos Bentham av yrkande på förbättring
av skolor, fattigvård och fängelser. Han har inte först
formulerat, men först med myndighet och kraft hävdat den långt
verkande satsen, att samhällets ändamål är den största lycka åt det
största antalet».
Benthams egna skrifter voro tunga, och deras direkta verkan
Själva ordet liberal lär ha använts som partibeteckning först i Spanien i
motsats till servil», därefter i Frankrike (omkr. 1819) gentemot ultraister och doktrinärer
och ungefär samtidigt vunnit insteg i Tyskland. I England inbegrep man från
1830-talet under namnet liberala såväl de gamla whigerna som de nya reformers» och
» radical-reformers.
Bentham
1748-1832.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
