Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Liberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
avlyftandet av de stora skatter, som vilade på dagspressen och som
hämmade dess utveckling i demokratisk riktning, av fattigvårdens
förbättring, slavarnas frigörande och katolikernas insättande i sina
medborgerliga rättigheter m. m. Slutligen 1846 genomdrevs också
spannmålstullarnas avskaffande.
Emellertid hade arbetarna dessförinnan upptäckt att deras
intressen alldeles inte sammanföllo med storborgarnas, vilka voro de
som egentligen hade fördel av den ortodoxa nationalekonomien.
Enligt denna voro ju arbetarna utan annat skydd än det högst
osäkra, som den fria konkurrensen gav, överlämnade till
fabriksägarnas gottfinnande. Härvid bör man dock aldrig glömma, att
liberalismen inte bara bestod av nationalekonomiska teorier; den
hade från 1700-talet jämväl tagit i arv dess vackra filantropiska och
humanitāra känsla. Inspirerade av denna drevos mänskovännerna
att överge den s. k. non-interventionsprincipen, de kunde inte åse
nöden och blott beklaga den som en verkan av den ekonomiska
naturlagen, utan måste ingripa, och en mängd reformer voro följ
den härav.
Likafullt började hos arbetarna nya tankar att breda sig, och
i den demokratiska rörelse, som framträdde på 1830-talet i
England, den s. k. chartismen, röjde sig redan socialistiska tendenser.
Denna rörelse slogs ned av regeringen, med våld där så behövdes,
och fick intet omedelbart resultat. De goda verkningarna av
frihandeln och av den tekniska revolutionen, maskinernas och
kommunikationernas snabba utveckling, visade sig uti industriens
oerhörda uppsving, och detta åter skänkte arbetarna så goda villkor,
att oron bland dem stillades för en god tid.
Allt detta återklingar inom skönlitteraturen, ej minst inom
tendensromanen; alltifrån Dickens’ och andras varmhjärtade
filantropiska inlägg till de ansatser att tränga ned till de samhälleliga
bristernas orsaker och botemedel, som utgöra varpen i t. ex.
Charles Kingsleys, den kristne socialistens, romaner. Lyriken bäres ock
av de nya idéerna; det fanns sångare, som besjöngo den politiska
friheten, eller som satte Ricardos nationalekonomi på rim (t. ex.
Ebenezer Elliot i hans Cornlaw rhymes 1831), men de mest poetiska
uttrycken funno tvenne skalder, som inspirerades av sina varma
hjärtan att skildra industriarbetarnas lidanden; det var Elisabeth
Barret Browning och Thomas Hood.
Liberalismens andra huvudland är Frankrike.
Traditionen ifrån revolutionen kunde givetvis inte slockna i
dess hemort École polytechnique nämnes särskilt som plantskola
-
Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
