Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Liberalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
berömda verk »The Wealth of Nations» (1776) lart, att det
ekonomiska livet är underkastat sina oföränderliga naturlagar, och
på denna grundval uppfördes nu den s. k. klassiska eller
ortodoxa nationalekonomiens stora system, främst av David Ricardo
(1772-1823). I rak motsats till den gamla åskådningen, som i
skråordningar, tullar, statsunderstöd, lyxförbud och mera dylikt såg
nödvändiga institutioner, proklamerades den fria konkurrensens
förträfflighet såsom ett axiom. Tillgång och efterfrågan föreskriva
ensamma pris på varor som på arbetskraft; här som i statligt,
juridiskt och socialt hänseende gäller det att ingripa så litet som
möjligt, att blott se till att » naturlagen» får verka fritt. Då skall
allt bli väl beställt, så slöt denna »övertro på naturen». Någon
vidare sociologi erfordras således inte enligt denna lära, som här
givetvis antytts blott i sina grövsta drag och i sina yttersta konsekvenser.
Yngre släkten, som sett detta stolta systems bankrutt, hava lätt
att le åt dess ensidighet, och redan samtiden, som av den historiska
skolans, anhängare förnummit antydningar om en djupare
åskådning, anklagade liberalismen för en negativ och abstrakt, ohistorisk
och oorganisk uppfattning av samhället, som ytterst ledde till
anarkism. Men dess förkämpar skulle kunnat svara med
Strindbergs ord om Esplanadsystemet: Här rivs för att få luft och
ljus!»
Denna liberalism, särskilt dess predikande av den fria
konkurrensen, blev ett evangelium för Englands handlande. »I Ricardos
Political Economy såg citymannen sin affärsmetod upphöjd till
filosofi och sig själv till ett ideal. De faktiska förhållandena gåvo
ock frihandelsapostlarna de förträffligaste vapen i händerna. Redan
under slutet av 1700-talet hade i England industrien begynt övergå
till modern maskinproduktion; de ekonomiska och sociala refor
mer, som bort bliva en följd därav, hade lämnats å sido under
kampen mot revolutionen och Napoleon, vilken fordrade en
våldsam samling av nationens alla krafter, men de gjorde sig desto
häftigare påminta efter fredens inträdande. Arbetarna ledo av å
ena sidan den osäkerhet, som förändringen i produktionssättet
orsakade, å den andra livsmedlens genom höga tullar uppskruvade
pris. Dyr tid, arbetslöshet, nöd, brott och upplopp blevo de
oundvikliga följderna av detta sakernas tillstånd. I ropet på borttagande
av spannmålstullarna enades handelsmännen och arbetarna, kort
sagt hela folket med undantag av de toryistiska lantpatronerna.
Dessas övermakt i parlamentet bröts genom valrättsreformen av
1832, följd av genomförandet av andra liberala fordringar, såsom
1
1
·
I
1
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
