Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den engelska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
i det, Thackeray var släkt med det. Båda se med ironi på den
värld de skildra; de se i den blott kapplöpningen för att komma
upp på samhällets höjder; de ha också båda sin stilla tro på, att
lyckan finns i en vrå, som ligger långt ifrån världsvimlet. Men för
Stendhal är världens ävlan en bild av den mänskliga energin»,
för Thackeray blir alltsammans en fåfängans marknad». Därför
synes honom drivfjädern till det hela vara en dårskap, som närmast
kan karaktäriseras som en samhällssjukdom, under det att
Stendhal betraktar den som
en naturkraft. Thackerays
ironi är därför angripande,
han stiger ned från sin
tribun för att läxa upp
sina personer»; han blottar
med en fanatikers iver alla
deras konster. Stendhal
förhåller sig däremot rent
beskrivande, hans ironi är
iskall. I grunden beror
detta på att engelsmannen,
når allt kommer omkring,
dock har större tro på
lyckan än vad
fransmannen har; för Thackeray är
lyckan en möjlighet, för
Stendhal, där den finns,
en paradox. Den engelske
författaren står på
justemilieu-romanens fasta
moraliska ståndpunkt, medan
den franske genom sin
dyrkan av naturdriften till
hälften är romantiker, genom sin rent vetenskapliga syn på
förhållanden och människor till hälften närmar sig naturalismens
världsåskådning.
Charlotte Brontë.
Efter en teckning av G. Richmond.
Det är karaktäristiskt, att juste-milieu-romanen just sysselsätter
sig med enkla förhållanden och mera underordnade personer i
obetydliga levnadsställningar. Charlotte Brontë skapade med sin roman
»Jane Eyre» en helt ny genre, som gjorde mycken lycka,
guvernantromanen. Med stor energi skildras här hur dessa arma varelser,
som stå mitt emellan herrskap och tjänstefolk, leva, känna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
