Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken: Romantiken - Den engelska romanen
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
lida; de tillhöra ju herrskapsfolk genom sin släkt, sin uppfostran
och till hela sin känslovärld men räknas ej som deras jämlikar. -
Det kom en hel syndaflod av guvernant- och
sällskapsdamsromaner, de spriddes till andra länder och efterföljdes av
informatorsromanerna, vars huvudrepresentant finnes i fransk litteratur i
Feuillets beundrade Le roman d’un jeune homme pauvre» (1858).
Egendomligt nog var det kvinnorna, som gingo i spetsen både som
författarinnor och romanhjältinnor.
Men den största erövringen gjorde dock tidens engelska roman
genom George Eliots författarskap. Det engelska lant- och
småstadslivet fann i henne en skildrare, som inte endast genom personlig
erfarenhet kände till punkt och pricka det hon beskrev, utan som
ansåg det som en psykologisk uppgift att noggrant förklara minsta
skiftning i sina personers själsliv.
George Eliot är lantbarn. Hon fick en lård
uppfostran, läste både latin, grekiska och hebreiska och
sysselsatte sig mycket med teologiska och filosofiska
studier. Hon översatte både Strauss’ »Jesu liv» och Feuerbachs
» Kristendomens väsen».
Hos George Eliot förenas lantbarnet och den intellektuella män
niskan på ett underligt sätt. Hon älskar lantlivet och det är med
strålande hemglädje, som hon t. ex. i »Adam Bede» skildrar
lantgården, mrs Poysers välskötta trädgård och ytterst rena lilla stuga
och mjölkkammare. Men hon betraktar föremålet som en forskare
betraktar det fenomen han studerar, hennes stil är till formen den
lärdes, och när hon skildrar den lantliga idyllen, är det som om
hon höll föredrag för publiken. Dessutom märker man, att hon
år uppvuxen i ett religiöst hem. Själva hennes natur har gjort
henne till själasörjaren bland de engelska romanförfattarna. Just
härpå beror hennes fina uppfattning av människorna. Varje
människa är för henne ett moraliskt fenomen som hon icke blott
granskar för att beskriva det; hon vill framställa det hela som ett
exempel till varning och efterföljelse. Och det kan hon ej göra
endast genom att påpeka hur hennes personer handla riktigt eller
fela. Hon ser in i deras hjärtan, hon visar den ringa anledningen
till att de goda eller onda känslorna få övertaget. I granskningen
av det psykologiska lilla begynnelsemomentet ligger hennes styrka.
Janet Dempster ser hos några gemensamma bekanta prästen Tryan,
sin mans motståndare, som hon hatar och har hånat. Men den
blick, som lyser ur hans ögon, säger henne, att han är en ädel
Och hon glömmer ej den blicken; då hon blir utstött från
man.
George Eliot
1819-1880.
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
