Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
XIV:des hov, kräver han som folkets vän räkenskap av var och en
av de höga herrarna för vad de ha gjort med folket och vad de
gjort för folket. På detta vis komma vi att läsa vår historia i
Michelets lyriska själ», som Lanson uttrycker det i sin franska
litteraturhistoria. Hans stil motsvarar innehållet, den är helt och
hållet skapad ut ur stämningen, än våldsam, hård, andtruten av
häftighet, än mild, själfull och hjärtegripande. Tonen i språket
skiftar som musiken i en av Beethovens symfonier.
**
Liksom historien steg också filosofien ner från sin höjd; den
ville först och främst studera tingen, fenomenen, den låt vårt
vetandes sista stora spörsmål ligga orört och undersökte det som
låg nära till hands, men spekulerade icke över det som fanns
bakom. Betecknande nog kallade sig denna filosofis grundläggare,
Auguste Comte, för citra-métaphysicien», han höll sig på denna
sidan av metafysiken, läran om det övernaturliga. Han ville icke
finna fenomenens orsak, blott studera de lagar enligt vilka de
utvecklade sig ur varandra. Han höll sig till faktiska, positiva
förhållanden och därför fick hela denna »filosofi nedifrån» namnet
positivism.
som Émile Auguste Comte
1798-1857.
Men ursprungligen har Comte
Faguet påvisat begagnat ordet »positiv» och
»positivism, i en annan betydelse, och detta sammanhänger med hela
det sätt, varpå han kommit in i sin tankegång. Han tillhörde en
strängt katolsk och monarkiskt sinnad familj, men var från sin
tidigaste ungdom radikal i religiösa och politiska spōrsmål. Så kom
han under Saint-Simons inflytande, en av socialismens grundläggare.
Saint-Simon ville, att revolutionen skulle fortsättas; den hade rivit
ned medeltidens präst- och krigsvälde, och nu skulle ett vetenskapens
och industriens rike grundläggas, och vetenskap och industri måste
först och främst organiseras». Detta blev Comtes grundtanke.
Revolutionen dyrkade friheten och friheten är upplösande; den är
utmärkt som medel till att riva ned det gamla, men man kan icke
bygga något upp igen med den. Revolution och frihet äro negativa.
Deras verk äro avslutade. Nu skall det positiva» begynna. Genom
frihet blir varje människa en ö för sig: men människan är blott ett
led i hela världsalltet. Själva tankens och samvetets frihet är
förkastlig, man måste tänka efter de härskande lagar, som göra sig
gällande i de evigt växlande fenomenen. Vetenskapen skall intaga
――
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
