Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
trons plats och härska över tanke och samvete, och vetenskapens
uppgift är att studera fenomenen. Hur förklara vi nu för oss
fenomenen? Hur uppfatta vi dem? Olika allt efter människans olika
utvecklingsstadier. Först ser man en styrande Gud bakom dem,
en Gud för hvarje ting; därefter en Gud för hvarje grupp av ting,
för havet, för jorden o. s. v., därpå en enda Gud för hela tillvaron.
Det är det första stadiet, det teologiska. Därefter kommer det
metafysiska, som är ett kortvarigt övergångsstadium, det ser inte personer,
inte gudar bakom tingen, utan det letar fram dem ur abstraktioner.
Det säger icke » Ceres» eller »Zevs», utan »naturen» och tyngdkraften »
och tror att naturen och tyngdkraften är något för sig, oberoende
av fenomenen. Slutligen kommer det vetenskapliga stadiet: det ser
endast fenomen och dess bestämda ordningsföljd, som det kallar
fenomenens lagar. Dessa stadier äro dock ej åtskilda genom ett
streck; hos en som står på det vetenskapliga stadiet finnas
rester av metafysik och teologiskt tänkande. Och detta måste rensas
bort; som det är nu, är det blandning, oreda, anarki. Och
»manniskoanden drives alltid mot enhet i metod och lärosätt.» Men
något mera måste göras. Man måste systematisera vetenskapen.
Man kan icke föra den tillbaka till en enda princip, ty det blir
metafysisk spekulation. Låt oss då klassificera den och gå från
det enkla till det sammansatta.
Människosamhället är det mest sammansatta fenomen,
vetenskapen därom sociologin, samhällsläran blir då den sista;
den vilar på läran om livet hos varje väsen biologin denna
återigen på kemin, kemin på fysiken; men fysikens lagar hār på
jorden äro beroende av jordens ställning i rymden och bygger därför
på astronomin, och dennas beräkningar vila åter på matematiken;
den blir därför den första vetenskapen. Vi se här: ju enklare en
vetenskap är, desto större är dess område, vetenskapen om
månniskan är det sista ledet i världsalltet. Medan man förut på det
teologiska och metafysiska stadiet gjorde människan till världens
medelpunkt, blir människan här det sista resultatet, och vetenskapen
om människan måste byggas på grundvalen av alla de övriga
vetenskaperna. Det är icke människan som i sin bild skapar
världen, det är världen som skapar människan. Och därnäst: de
första vetenskaperna, matematik och astronomi, äro de renaste, i
dem finnas inga metafysiska spekulationer. Fysik och kemi äro icke
—
-
―――――
* En fråga: Är icke denna de tre stadiernas lag ett slags historiserande»
utläggning av Spinozas tre kunskapsstadier: den osammanhängande erfarenheten, den rationella
och den intuitiva kunskapen ?
(Författarens anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
