Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
utgår från ideala motiv; den är utvecklingens mål. Först på denna
ståndpunkt kan moralen nå sådan självständighet, att det kan
bildas en bestämd etisk vetenskap, vars lagar få absolut giltighet.
»Spencer antager alltså egentligen » säger Höffding träffande
»att det ej kan finnas någon etik innan - den är överflödig..
Men detta mål tillhör en avlägsen framtid; med stilla resignation
betraktar Spencer nutiden; han ser att det är långt till målet.
I tron på att natur och samhälle överensstämma i sin utveckling.
och i sin längtan efter den tredje» typen, som är konstnär i allt
sitt arbete, överensstämmer Spencer med den man, som eljes är
hans diametrala motsats, Ruskin.
1819-1900.
Ruskin är en äkta engelsk förening av motsatser.
John Ruskin Han var arvinge till fem millioner kronor och blev
profet. Innehållet i den lära han förkunnade var:
tillbaka till naturen, och för att nå det kämpar han på liv och död
mot den utveckling, som det moderna samhället tager i
överensstämmelse med naturen. Han vill lära konstnärerna att uppfatta
naturen medels den moderna vetenskapen och han föraktar den
nationalekonomiska vetenskapen, emedan den räknar med tal och
ej med konstnärliga hänsyn. Han är som romantiker mera släkt
med Carlyle själv än med hans skola. Från Carlyle har han ärvt
både siarblick och skygglappar. Han talar som Carlyle, ja, mycket
mer än denne, i bred bibelstil; men han har till skillnad från
Carlyle den rike mannens åstundan att genast förverkliga sin
idé. Han tränger in i detaljerna och börjar ögonblickligen med
experiment.
Ruskins mål är att lyfta sitt folk både genom vetenskap och
konst. Den moderna »university-extension » -rörelsen har i honom
haft sin främste målsman. Dock, för honom är det ej kunskaper
det gäller, utan att bringa harmoni i den moderna kulturen. Han
svärmar för medeltiden som Carlyle. En kultur, säger han, må
ej mätas efter graden av sin tekniska fullkomlighet, utan efter sitt
inre sammanhang, sin fasthet och säkerhet. Medeltidens gotiska
konst visar denna inre fasta samklang; dess arkitektur är ett härligt
folkmonument. Byggnadsverket är nämligen ett monument, ej blott
präglat av konstnären, men framför allt av dem som ha bott och
bett där; om deras själar talar byggnadsverket. Bygg dig ett hem,
och du reser åt dig själv ett minnesmärke! Det är engelsmännens
självständighetskänsla, som talar här; medan eljes landet härmar
efter städerna, är det tvärtom i England; där härma städerna efter
landet. Liksom på landet är i London genomgående ett hus en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
