- Project Runeberg -  Europas litteraturhistoria från medeltiden till våra dagar / Senare delen /
339

(1910) [MARC] Author: Otto Sylwan, Just Bing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

339
ett ursprungligt element i karaktären, som mycket långsamt
omformas av livets inflytanden. Det är blott av livet man kan lära.
Därför måste man både i den enskildes uppfostran och i samhällets
ordnande ha det minsta möjliga av skyddsskärmar, förmynderskap
och förbud. Under det att i en organism det styrande
centralnervsystemet är medvetandets säte, bor i samhället medvetandet
hos varje enskild del,
varje människa, och de
styrande ha ej något
annat medvetande än det
de ha som människor;
ministerportföljen ger
ingen ny visdom.
Samhällets mål blir därför
att organisera friheten.

Det finns två stadier,
vilkas motsatser här göra
sig gällande:
militarismen och industrialismen.
Militarismen härskar där,
varest ett samhälle måste
värna sig mot grannar
eller vill utvidga sig
genom att underlägga sig
grannarnas land.
Industrialismen härskar, när
samhället har fred och
vill utnyttja
existensmedlen på sitt eget område.
Militarismen kräver
obeveklig lydnad men
utvecklar å andra sidan
barbari. Industrialismen erkänner allas frihet, men utvecklar
samhörighetskänslan. Kampen mellan dessa två riktningar består
än i dag; mycket, som synes tillhöra industrialismen (t. ex.
socialdemokratien), visar dock i sin tvångsreglering av förhållandena,
att det bär inom sig en militārisk anda. Dock, industrialismen
har sin begränsning: de, som arbeta endast för att förtjäna, bli
trånghjärtade. Spencer skönjer bakom dem en ny typ, som skall
bli framtidstypen: den, som i sin verksamhet har sin verkliga
glädje och icke blott ser i den ett förvärvsmedel. Denna framtidstyp
Herbert Spencer.
Efter fotografi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 19:30:05 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eurolihi/2/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free