Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den nya riktningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
ledningar komma således egentligen att röra sig i en ring; han ser
i verket det som är uttryck för en civilisation, det som gör det till
ras- och tidsfenomen och till utslag av givna levnadsförhållanden,
och så gör han den slutledningen, att det är en produkt av rasen,
omgivningens och tidsförhållandenas samverkan. Men i denna
kretsgång har han makalöst gjort reda för livssammanhanget mellan
de olika elementen.
Och vidare: Taines sätt att se rör sig i en centrifugal riktning:
från verket till människan, från människan till gruppen, till hela
tidsandan, till levnadsförhållandena i det hela, till den historiska
utvecklingen ned genom tiderna. Det blir en naturvetenskaplig
positivism, vars ledande princip är abstraktion, och det blir snarare
ett konstverk i psykologisk förklaring än en vetenskaplig
undersökning.
Taines positivistiska litteraturåskådning har sålunda fått sitt
supplement i den ännu mera positivistiska litteraturforskning, som
under de sista årtiondena utvecklat sig i Tyskland inom en krets,
som huvudsakligen studerade Goethe efter denna metod och som
därför kallades Goethe-filologer. Den ypperste af dem var den tidigt
aflidne Wilhelm Scherer, och metoden är genomförd med stor
skicklighet och mycken lärdom av hans lärjungar, Erich Schmidt och
Richard Meyer i Berlin, Jacob Minor i Wien m. fl. De äro i regel
utbildade i filologiens skola och gå till verket med filologisk
noggrannhet. De utgå icke från sitt intryck, men från de faktiska element,
varav intrycket är danat. Skola de undersöka en författares stil,
börja de med hans ordval; vilka ord älskar han? vad betyda de
och de orden hos honom? hurdan är ordens och satsernas
förbindelse hos honom? Sedan jämföra de detta med ordval, ord-
och satsförbindelser hos närastående författare och hos författare
av andra grupper, och bilda sig sålunda en skala av iakttagelser,
som utgöra en karaktäristik af hans stil i förhållande till de andras.
Liksom Ranke ville studera wie es eigentlich gewesen», fråga de
vid varje verk: varifrån har han fått detta ämne? och hur har det
erhållit denna form i denne mans fantasi? De uppsöka utkast och
kladdar till verket, de upplösa handlingen i enstaka moment,
undersöka författarens liv, tidens händelser och den omgivande
litterära kretsen: har han upplevat, hört eller läst något liknande?
har någon förebild inverkat på hans fantasi? Och sedan se de på
hans verk och fråga: hur är detta element, hämtat från liv, historia
och litteratur, nyttjat och ombildat hos honom? Under vilken
synvinkel har han betraktat det, vilka krafter och stämningar ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
