Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
världen, har hon fått mark att stå på; nu är hennes rättskänsla
säker, nu kan hon bedöma människor och förhållanden; ty hennes
barn är hennes, hon ger det »direkt till Gud», icke till någon fader
i världen. Denna hennes flykt har fört henne in i en värld av
ömhet och kärlek, vilken allt det onda, som kom sedan, ej har
kunnat göra om intet. Ett svalg har uppstått mellan henne och
hennes man. Hennes barn är hennes, endast hennes; och det är
fött i en värld av kärlek, som ständigt är omkring henne, var hon
än färdas, till och med nu, då hennes blod rinner och döden
är nära.
Det finns i denna djupa och fina skildring av den
olyckligtlyckliga kärleken en äkta engelsk förening av blyghet och säkerhet,
mitt i den förträffligt skildrade italienska världen; så som
Caponsacchi och Pompilia älska, älska Janet Dempster och Tryan hos
George Eliot. Denna kärleks förstfödda känsla är tillit, dess första
handling rop om frälsning från själanōden, dess sista företeelse är
en värld av renhet och ömhet, där det jordiska begäret är
förstummat. Browning gifte sig 1846. Han var den tiden för publiken
blott »den man, som blef gift med Elizabeth Barret». Det var hon
som hade diktarnamnet.
Hon var sjuklig och levde stilla bland alla sina
böcker. Men kärleken väckte henne upp till nytt
liv. Hon intresserade sig för tidens rörelser, och
först och främst såg hon med innerlig kärlek upp
till Robert Browning, som hon utvalt till sin äkta
make. I hennes sonetter till honom (»Sonnets from the Portuguese »
1847-1850) skälver varje nerv av lycka: i allt som för henne utgör
livet är han medelpunkten, hans hjärta bor i hennes hjärta, hans
puls slår i hennes puls. Han har lyft henne upp ur dödens dal till
livet. Hans diktargenius bor i palats, och ändå har han stigit ned
till hennes fattiga hydda. I denna sjukliga, nervösa, glödande varelse
höjer sig nu ett hjärtskärande klagorop mot den värld och det
samhälle hon lever i.
Elizabeth Barret
Browning
1809-1861.
Sonnets from the
Portuguese, Aurora
Leigh 1851.
Hon ser hur den italienska frihets- och fosterlandskänslan
trampas under fötterna av österrikarna. Ja, den unge venetianaren
tvingas med i deras led, som kämpa emot Italiens frihet, och i
deras led faller han. Han går med dem, men hans gevär är
oladdat, och hans sinne bönfaller italienarnas kulor om att befria
honom från den österrikiska slavbojan. Och österrikarna marschera
utan avbrott in i Florens, hästar, fotfolk och artilleri; kanonerna
likna mörka, tröga stormmoln, som äro havande med ofödda blixtar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
