Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Où les pastels plaintifs et les pâles Boucher
Seuls respirent l’odeur d’un flacon débouché.
Rien n’égale en longueur les boiteuses journées,
Quand sous les lourds flocons des neigeuses années
L’Ennui, fruit de la morne incuriosité,
Prend les proportions de l’immortalité.»
Här ha vi nästan hela Baudelaires religiositet med död och
mask vid sin sida; gammalt förlegat koketteri, vissna blommor,
förbleknade målningar med smäktande, sinnliga herdeidyller, och
bakom det hela denna eviga »spleen».
Baudelaires religiositet är katolskt färgad; en madonnakult
utan tro, men fylld av hänryckning, framkallad av allt det
högtidliga, av prakten, vaxljusens återsken i monstransens guld, musikens.
brus, rökelsedoften.
Religionen har hos honom
bytt organ, den har vikit
bort från hans hjärta
och tagit plats i näsan.
Först och främst i näsan.
»Min själ vaggar sig i
vällukter, som andra
människors själar i
musik», säger han. Hans
luktsinne är känsligt till
det yttersta, och den
tunga doften från den
katolska kultens många
ingredienser - rökelse,
myrra, aloe, benzoe etc.
berusar honom och
försätter honom i
högtidsstämning. Och
dessutom tillkommer ännu
ett moment i hans
religiositet: att han ej har
någon tro. För honom
finns ingen frälsning,
han är i syndens och
satans våld, och satan
kan når som helst tala
genom honom. Detta
—
CHARLES
CRITI
800
et
BAUDELAIRE
CULA
25
Feliver ROPS
Omslagsteckning av Felicien Rops till den i Brüssel
utgivna förkortade uppl. av "Fleurs du Mal".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
