Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Det äldre problemdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
begagnar tillfället. »Om jag gåve er garantier, inbragte edra pengar
5 procent, därutöver garanterar man ingenting.» Jean Giraud har
en skurks förakt för alla moraliska värden. »Mod värderas till en
sou per dag, om ni blir soldat, intelligens 100 francs per månad,
om ni blir bodbetjänt, hederlighet 3,000 francs årligen, om ni blir
kassör.» Eftersom han räknar allting i pengar, betraktar han allt
som affär. Då han låter sätta upp sitt äktenskapskontrakt, förklarar
han rent ut: » Det kan ju hända, att vi av en eller annan orsak
måste skiljas en vacker dag.» Och då hans fästmö svarar, att det
är pinsamt att förutse skilsmässa, när äktenskapskontraktet
undertecknas, lyder svaret kategoriskt: »I affärer måste man förutse allt.»
Men likväl är han ingen skurk. Det är en ytterst löjlig scen, då
alla äro församlade och tro, att han har ruinerat dem och rymt
med pengarna. Plötsligt anmäler betjänten: » Herr Jean Giraud.»
» Vad, är det ni?» »Javisst är det jag. Jag hade ju stämt möte
med er klockan 2. Men det gick rykten om att ni rymt med
i er vård anförtrodda pengar.» » Jag var i Havre. Får jag ej
lov att resa till Havre?» » Det ser inte så ut.» »Nej, nu går
det för långt! Nåväl, sanningen är, att jag inte har lämnat Paris.
Det var ett börsknep för att vinna pengar. Här äro de, var så god!»
Men det samlade sällskapet, som hyllar den gamla och inte den
nya hederligheten, betackar sig för att vidare förtjäna pengar på
det sättet.
»
―――
―――――
―――
-
―
Samhället är en invecklad och växlande inrättning, men kär
leken förblir den samma överallt. » Mannen kan förändra bostad,
religion, seder, litteratur, språk, idéer, gudar; men sitt förhållande
till kvinnan förändrar han aldrig... Det är samma ting han åtrår,
vare sig han uppträder med äkta mannens heliga rätt, med älskarens
ideella gloria eller med nakna, brutala begär.» Det allmänna
begreppet kärlek» antager därför en oändlighet av olika nyanser
efter olika samhällen och samhällslager, olika karaktärer,
omgivningar och förhållanden. Dumas finner, att män och kvinnor
samlas på teatern bara för att höra talas om kärlek», och säkert
är, att den utgör både medelpunkten för handlingen och
människostudiet i hans egna stycken. Han har alltid betraktat kärleken
med misstankens skärpta blick; han analyserar, destillerar,
pulveriserar den utan barmhärtighet, och resultatet visar, att dess arter
äro ytterst olika. »Det är med kärlekens olika stadier som med de
olika hyresgästerna i ett hus. De känna inte varandra, hälsa inte
på varandra. De begagna samma trappuppgång; det är allt.»
Den känsla, som kallar sig med kärlekens namn, är ofta blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
