Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den moderna romanens banbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
bronchitis, leversjukdomar etc. då och då litet höfeber, men
inga svåra fall intet specialfall, utom åtskillig kallsvett som utan
tvivel sammanhänger med våra bondstugors dåliga hygieniska
förhållanden. Ack, ni skall finna många fördomar att bekämpa!
Herr Bovary, varje dag skola edra vetenskapliga ansträngningar
stōta ihop med envisheten. Man söker ännu hjälp hos reliker och
präst, i stället att, som det naturliga vore, gå till doktor och
apotekare. Men klimatet är ändå inte dåligt, vi ha i häradet till
och med 90-åringar. Termometern - jag har gjort observationer
sjunker på vintern till 4 grader och stiger vid den starkaste
sommarvärmen till 25, högst 30 grader Celsius, det är 24 Réaumur
eller 54 Farenheit - engelsk räkning!» o. s. v. en lång harang om
väder och vind, långa förklaringar om ammoniak, kväve, väte,
syre, utdunstningar, miasmer (som ej finnas, emedan sunnanvinden
blåser och avkyler genom att passera över - Seinen). Fru Bovary
frågar efter promenaderna, och får veta att det finns en längs
höjdsträckningen i skogsbrynet. Ibland går jag dit om söndagarna
med en bok och ser på solnedgången.» » Jag tycker
solnedgångar äro härliga,» svarar hon, men isynnerhet vid havsstranden.»
» Jag tillber havet, utbrister Léon, det blondlockiga
advokatbiträdet. — »Ja,» säger hon, tycker ni inte att själen svävar friare i
detta oändliga, lyfter det inte er själ mot idealet?» »Det är
likadant med berglandskap,» svarar Léon. »Jag har en kusin,
som i fjol reste till Schweiz . . .» Och ifrån svärmeriet för dessa
landskap, som de inte ha sett, glider Léon och Emma över till
svärmeriet för musik, »isynnerhet den tyska, som kommer en att
drömma», och in på litteraturen. Han älskar att läsa, isynnerhet
om vinterkvällarna, när regnet slår mot rutan. Man sitter stilla
och vandrar ändå i ett land, som man tycker sig se för sig. Man
tycker sig själv uppleva händelserna och att ens eget hjärta slår
under hjältarnas kostymer. Det är sant, sant,» sade hon. -
» Har det händt er», svarade Léon, »att man i boken träffar på en
svävande idé, man har haft, ett utplånat intryck, som dyker upp
igen ur djupet, en framställning av edra mest frigjorda känslor?»
»Jo, det har jag känt», svarade hon. Därför, sade han,
» älskar jag särskilt dikterna. Jag tycker att vers är ömmare än
prosa. » » Men de bli tröttande i längden,» svarade Emma. »Jag
är särskilt hänförd av de berättelser, där handlingen löper utan
att stanna och där man ryser. Jag avskyr de vanliga hjältarna
och de vardagliga känslor som man finner i verkligheten.» » Om
ni vill göra mig den äran att begagna mitt bibliotek,» sade apotekaren,
»
-
-
–-
――
-
-
-
―――――
»
-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
