Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Den moderna romanens banbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
intet att han trotsar sin egen kärlek och ej vill veta av den. Då
blir han barsk för att besegra sin sköna genom barskhet, och
då ej detta lyckas, rusar han med vilddjurssprång mot henne. Det
misslyckas, hans stolthet får en knäck; men han är lugn: »Jag är
inte bruten och intet fruntimmer skall knäcka mig!» Han dör av
tyfus, smittad från ett lik. Inför döden kommer »sirapsromantiken ›
dock fram hos honom; det tjänar till intet att strida emot, men i
uppgivandet ligger förakt: allting är värdelöst. — Genom denna
roman gick det Turgenjev som Mr Pickwick hos Dickens: han fick
en spark i magen och kofferten på ryggen. Byråkratien ansåg, att
han blivit nihilist, och nihilisterna tyckte, att han gjort narr av
dem. Först efter många år återvann han sin popularitet bland
de unga.
-
»
Turgenjevs romaner skildra nästan alltid kärlekens utveckling
och bortdöende. Kärleken har enligt hans ryska åskådning
nästan alltid karaktären av ett svärmeri eller ett sinnesrus, aldrig
av en hel, glödande lidelse. På sitt eget fina och djupa sätt skildrar
han denna art af kärlek, och ibland har han genom den finaste
konst i karaktärsskildringen fått samma motiv att bli alldeles nytt.
Fastän Brückner så sent som år 1905 kan säga, att »Vårbōljor»
(1871) är en upprepning av Rōk», likna de varandra blott så
mycket som Goethes Iphigenie liknar Euripides’. Underbar ār
människoskildringen i Vårböljor» alltifrån den stund, då Sanin
träder in i det italienska konditoriet. En alldeles ny italiensk naiv
värld omger honom, och som dess medelpunkt framträder den
unga Gemma, öppen, varm och skygg, både fullkomligt skön och
helt igenom naturbarn: den vackraste idealbild en diktare kan
skänka en främmande nations typ. Hur klumpigt rysk och hur
lik en köksa förefaller ej Maria Nikolajevna gentemot henne, och
dock drager hon Sanin bort från Gemma. Men just detta välkända
ryskt plumpa för honom in i en annan värld. Något av Baudelaires
l’irrésistible dégoût lockar hos henne. Brutal som hennes
självhärskarnatur är, förstår hon i likhet med en Katarina II
att brutalt manövrera med den plumpt sinnliga dragningskraft hon
utövar på männen.
Alldeles olika äro både människor och känslor i Rök», här
finns ingen czarina-seger. Litvinov är en hel människa, då vi först
möta honom. Han har lärt sig att tro på arbetet, han har träffat
den präktiga kvinna, bredvid vilken man förblir sund; ingen ny
värld har öppnats för honom i hans kärlek. Mötet med Ryssland
i utlandet är pinsamt i alla hänseenden: antingen skandalhistorie-
――――
――――――――
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
