Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Henrik Ibsen och den tyska naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henrik Ibsen och den tyska naturalismen.
Med Henrik Ibsen blir den nordiska litteraturen en ledande
makt i Europas kulturliv, och den litteratur, som har uppstått under
hans inflytande, spelar en betydlig roll i Frankrikes och Englands
och är kvintessensen av Tysklands andliga liv.
Georg Brandes hade öppnat en ny förbindelse mellan Norden
och den europeiska samtiden, och han hade fordrat, att litteraturen
skulle sätta problem under debatt. Björnsons » En Fallit» (1874), vårt
första problemdrama, gick sin segerrika gång över Europas scener.
Men det blev Henrik Ibsen, som erövrade världen. Den store
ensamme» blev den store härskaren över själarna, men först då
han hade genomgått sin sista förvandling. Det är endast Ibsens
moderna dramer, som äro världslitteratur. »Kongsemnerne», » Brand »
och Per Gynt, äro ute i världen blott - litteraturhistoria. De
studeras för att förklara de moderna dramernas Henrik Ibsen.
»
För Ibsen hade det historiska dramat omsatt sig i ett moraliskt
problemdrama. Vem tänker vid läsningen av » Kongsemnerne» (1864)
på Norge år 1240? Han hade ställt sig i skarp motsats till sitt folk,
i » Brand» (1866) höll han lagens tavlor upp framför det, i »Per
Gynt, (1867) hudflängde han leende dess skröpligheter. Men den store
predikaren Brand höll icke endast räfst, i Per Gynt blev icke folket
enbart hånat. Båda verken förkunnade sin diktares glödande tro på
personlighetens rätt gentemot samhället och dess obetingade plikt
mot sig själv det var detta stora krav, det som ligger till grund
för all moral och därför utanför all bestämd moral, vilket välvde
den höga himlen över dessa verk.
Åren gingo, och detta mänskliga problem blev för Henrik Ibsen
ett världsproblem. Han höljde det i gåtor i › Keiser og Galilæer» (1873).
Som en dröm tecknar sig det tredje rike», där kunskapens trād
______________
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
