Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Henrik Ibsen och den tyska naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
Som motvikt till naturalistdramat uppkom det lyriska
stāmningsdramat, ofta på vers. Den förnämste representanten är
österrikaren Hugo von Hofmannsthal (1874). Hans dramatiska dikter
»Der Tod des Tizians» (1901), »Der Tor und der Tod» (1900) äga
en berusande vacker språkmusik, hans Elektra* är dramatiskt
effektfull, ehuru fylld av en viss kvav, sinnlig atmosfär, som förklarar
Richard Strauss’ idé att tonsätta dramat, då båda uttrycka
modernitetens böjelse för den
starka accenten, som
hetsar upp nerver och
sinnen.
14396
Hermann Sudermann.
Efter fotografi.
Det finnes i tysk
litteratur en reaktion ej
blott mot det
naturalistiska dramat, som väl
spelt ut sin roll, utan
även mot hela
nyromantiken och dess sätt att
ge sig helt och hållet
hän åt olika stämningar.
En av de förnämsta
målsmännen är Paul Ernst,
författare till » Der Weg
zur Form»** (1905), dār
han även tar ställning
till dramat och den
moderna
världsåskådningen, till den klassiska
tragediens möjlighet,
liksom han över huvud
taget synes åstunda en
ny heroisk diktning.
Även S. Lublinski
kämpar i mycket talangfullt skrivna böcker mot den tyska diktningens
två fronter, romantik och naturalism.
Den nytyska lyriken har haft en betydande målsman i Detlev
von Liliencron (1829-1909). Ursprungligen officer ägnade han sig
allt flitigare åt poesien, men han bevarar i sin lyrik och sina
briljanta, impressionistiska krigsskisser en löjtnants hurtiga och
humoristiska temperament. (Gedichte 1889, Neue Gedichte 1893).
* Översatt av Anders Österling.
** Översatt för scenen av Anders Österling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
