Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken: Naturalismen - Frankrikes litteratur efter naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
känner en spännande njutning i att kasta sin europeiska civilisations
hamn, att gå in på halvvilda folkslags åskådningssätt, som passa i
den natur, vilken omger dem. Och man vänder tillbaka till
civilisationen med en leda över dess enformighet och ett ännu större tvivel
på dess värde och förmåga att göra människorna lyckliga.
Av andra franska romanförfattare stå Maurice Barrès och Édouard
Rod närmast Bourgets ståndpunkt i avseende på livsåskådningen.
Dramat har hållit sig
nära till samhällsromanen.
Av Dumas d. y:s dramer
gjorde Henri Becque en
oförsonlig satir.
Naturalismen hade
aldrig riktigt fått fast fot
på teatern. Nu bildade sig
en »fri» teater under
teaterdirektör Antoines ledning,
som verkade i
naturalistisk riktning och där
Ibsens drama blev infört på
den franska scenen.
Under inflytande av denna
strömning har där
upptrått en hel rad av
dramatiker, dramatiska
psykologer som Jules Lemaître
och François de Curel,
samhällsgisslare som Paul
Hervieu och Octave
Mirbeau. Emellertid tröttnade
Maurice Maeterlinck.
Efter fotografi.
man på naturalismen.
Fantasin kastade sig girigt över svunna tider, en dramatisk
symbolism uppstod, en ny teater - L’Oeuvre-teatern, ledd av
Lugné-Poe bar fram den, och med ett vann den världsberömmelse.
Maurice Maeterlincks dramer gingo över hela Europa, deras
underlighet skapade deras rykte. Ett medeltida drömland utan
bestämd tids- eller lokalfärg upplåtes för oss. Allt är svävande,
aningsfullt, allt skiftar mellan kärlek och död, men innan döden
kommer, förebådas dess fasa på otaliga sätt, så att vi spinnas in i
en hemsk stämning, som så småningom lägger sig över allting.
Vi höra den ena dunkla antydningen efter den andra, ingenting
33. · II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
