Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro och forskning - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Den femte svårigheten, hvilken utgör den andra gränsen för
min kunskap orn naturen är uppkomsten af den enkla
sinnesförnimmelsen ...
Med en viss tvekan uppställer jag som den sjätte svårigheten
det förnuftiga tänkandet och uppkomsten af det därmed nära
förbundna språket. Mellan amoeban *) och människan, mellan fostret
och varelsen är visserligen en stor klyfta, men som dock genom
öfvergångar kan i viss grad fyllas. Själslifvet hos djuren bekräftar
detta ända upp till de människoliknande aporna; för att följa
varelsens fortskridande från den enkla sinnesförnimmelsen till de högre
graderna af själs verksam het, behöfver kunskapsteorien synbarligen
endast taga i betraktande minnet och förmågan af generalisering. Huru
stort än språnget kommer att vara mellan de högsta djuren och den
lägsta människan och huru svåra uppgifterna, som härvid böra lösas,
äro, så när själfmedvetandet en gång är gifvet, är svårigheten af helt
annan art än den, som den mekaniska världsförklaringen uppställer.
Dessa tvänrie äro inkommensurabla.
Det sjunde och sista problemet är frågan om viljans frihet.
Visserligen ligger det i sakens natur att mänskligheten tänker öfver
de här uppställda problemen. Man har grubblat öfver dem, öfver
materiens konstitution, lifvets och språkens ursprung, hos alla
kulturfolk. Dock var det städse endast vissa utvalda andar, som trängde
fram till dessa frågor och äfven om tid efter annan skolastiskt
ord-klyfveri reste sig emot dem, nådde dock grälet sällan utanför de
akademiska hallarne. Annat var det, när frågan kom att gälla, huruvida
människan i sitt handlande är fri eller bunden af nödvändigheten.
Berörande en hvar, skenbart för en hvar tillgänglig, innerligt
förbunden med villkoren för det mänskliga samhället, djupt ingripande i
de religiösa öfvertygelserna, har denna fråga spelat en omätlig roll i
mänsklighetens och kulturens historia och i det sätt hvarpå man
behandlat henne afspegla sig tydligen människoandens
utvecklingsstadier.
Du Bois-Reymond: Tal.
2.
Ignoramus.
Inför sinnevärldens gåtor är naturforskaren sedan länge tillbaka
van att med manlig resignation uttala sitt Ignoramus, ("Vi veta det
icke"). Vid återblicken på den segerikt tillryggalagda banan kan han
dock gladas och bäras af det tysta medvetandet, att där han nu ingen-
*) En af de lägsta formerna af lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
