Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - A) Den grekiska filosofiens kosmologi - b) Platon-Aristoteles - 4. Ur Platons skrifter - 5. Aristoteles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
så vida det icke var alldeles nödvändigt, förorena det gudomliga, gåfvo
•de den dödliga delen en annan bostad i kroppen, i det de, på det den
måtte vara afskild för sig, byggde en skiljevägg och gräns mellan
hufvudet och bröstet genom att sätta halsen emellan dem. Sålunda
flettrade de den dödliga delen af själen i bröstet och den så kallade
bålen. Men emedan en del däraf var bättre, en annan sämre, gjorde
de, liksom man åtskiljer kvinnornas och männens våning, en
mellanvägg inom bålkaviteten genom att i dess midt insätta mellangärdet.
Den del af själen, som är delaktig af tapperhet och mod samt
strids-älskande, förlade de närmare hufvudet emellan halsen och
mellangärdet, på det att den, hörsammande förnuftet, måtte i förening med
detta med våld hålla begären i styr, när de icke godvilligt lyda och
rätta sig efter förnuftet och de från borgen utgående befallningarna.
Hjärtat, som är blodkärlens föreningspunkt och det genom alla
lemmar häftigt kringströmmande blodets källa, satte de på en
vaktpost, liksom en drabant, på det att, när begäret sjuder och förnuftet
förkunnar, att det lider orätt vare sig utifrån eller inifrån af
begären, allt i kroppen, som har förnimmelse och är mottagligt för
förmaningar och hot, må lyda och följa förnuftet samt i allt låta den
bästa delen vara den rådande.
Platan, Timaios. Öfv. af Dalsjö.
5.
Aristoteles.
a.
Om materia och form.
Det allmänna har enligt A. full verklighet blott för så vidt det
•existerar uti ett enskilt väsen som fettas fattbara form. Hvarifrån
kommer nu det enskilta väsendet? Härvid är att skilja mellan två
klasser af väsen, i hvilka allt vara sönderfaller: ett oföränderligt, af
sig själft fortlöpande vara och ett föränderligt, som är underkastadt
vardande, uppkomst och undergång och lika väl kan vara som icke
vara. Detta senare oss närmast liggande vara kan blott förklaras
under förutsättning af ett substant, af hvilket det blifvit till och i
hvilket det åter upplöses, alltså ur en allt föregående och
oförminskad bestående materia. Ur denna uppstå de enskilta väsendena
därigenom att den liksom hon själf unga formprincipen är i henne
verksam och frambringar i henne existenser af bestämda arter och
slägten.
Materia och form äro alltså de högsta principerna,
fundamental-begreppen i det aristoteliska systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
