Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - III. Naturföreteelsernas lagbundenhet - C) Kosmologien enligt nyare tidens filosofi och naturvetenskap - b) Spekulativ-empirisk uppfattning - 13. Människans härstamning enligt Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
som på så sätt betecknar dem, är förpliktad att bevisa, hvarför det
är mera irreligiöst att förklara människans uppkomst såsom en
särskild art genom härledning från någon lägre form efter
föränderlighetens och det naturliga urvalets lagar, än att förklara individens
uppkomst enligt den vanliga reproduktionens lagar. Både artens och
individens uppkomst äro på lika sätt delar af den stora följd af
händelser, hvilka vår själ vägrar att antaga som den blinda slumpens
resultat. Förståndet uppreser sig mot en sådan slutsats, antingen
vi nu kunna tro eller icke, att hvarje obetydlig förändring i byggnad,
hvarje pars förening vid giftermålet, hvarje frös spridning och andra
dylika tilldragelser hafva blifvit anordnade för något visst ändamål.
Den hufvudsakliga slutsats, hvartill jag har kommit i detta
arbete, nämligen att människan härleder sig från en lågt organiserad
form, skall — såsom jag med bedröfvelse tänker — vara högeligen
motbjudande för många personer. Men det kan näppeligen vara något
tvifvel underkastadt, att vi härstamma från vildar. Den förvåning,
som jag kände, då jag första gången såg en hop eldsländare på en
vild och klippbeströdd kust, skall af mig aldrig förgätas, ty med ens
flög den tanken genom min själ: sådana voro våra förfäder. Dessa
människor voro fullkomligt nakna och nedsmorda med färg, deras
långa hår var hoptrassladt, deras munnar fradgade af häftig rörelse,
och de hade ett vildt, förvånadt och misstroget utseende. De ägde
knappast någon konstfärdighet och lefde i likhet med vilda djur på
det, som de kunde fånga; de hade ingen styrelse och hyste icke
förbarmande för någon, som ej tillhörde deras egen lilla stam. Den,
som har sett en vilde i hans hemland, skall icke känna mycken
blygsel, om han nödgas tillstå, att någon än lägre varelses blod flyter i
hans ådror. För min egen del skulle jag lika gärna vilja härstamma
från den lilla hjältemodiga apa, som trotsade sin fruktade fiende för
att rädda sin väktares lif, eller från den gamle babian, som steg ned
från berget och i triumf förde bort sin unga kamrat ur en hop
förvånade hundar, som från en vilde, hvilken finner nöje i att plåga
sina fiender, framlägger blodiga offer, utan samvetskval utöfvar
barnamord, behandlar sina kvinnor som slafvar, icke känner till någon
ärbarhet och oroas af de gröfsta villfarelser.
Människan kan väl ursäktas, att hon känner någon stolthet
öfver att, om än icke genom sina egna bemödanden, hafva höjt sig
till den främsta platsen i organismernas ordningsföljd; och den
omständigheten, att hon så höjt sig i stället för att ursprungligen hafva
blifvit placerad därstädes, kan ingifva henne förhoppningar om en
.ännu högre bestämmelse i den aflägsna framtiden. Men vi hafva här
Från Kunskapens Träd. o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
