Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under och Lag - V. Människan och den gudomliga världsstyrelsen - A) Historisk lagbundenhet - 2. Historien och den moraliska världsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
2.
Historien orn den moraliska världsordningen.
Men medan de trånga åsikter, som förr hystes i afseende på
den materiela världen, i de mest upplysta land äro så godt som
utdöda, måste dock erkännas, att, hvad den sedliga världen beträffar,
tänkesättets framsteg varit mindre hastiga. Samma personer, som
tro, att naturen ej stores af underbara ingripanden, vilja ej tro, att
människan är fri från sådana störande inflytelser. I det ena fallet
omfatta de regelbundenhetens vetenskapliga, i det andra
oregelbundenhetens teologiska lära. Orsaken till denna olikhet i uppfattning
är, att naturens rörelser äro mindre invecklade än människans.
Såsom mindre invecklade äro de lättare att studera och äfven lättare
att förstå. Vi finna följaktligen, att, medan naturvetenskapen länge
varit odlad, den historiska vetenskapen knappast ännu finnes till.
Vår kännedom om de förhållanden, som bestämma mänsklighetens
utveckling, är ännu så ofullkomlig och befinner sig ännu i ett så
osmält skick, att han ej utöfvat någon nämnvärd inverkan på
folkföreställningen. Tankarne inse visserligen, att här som annanstädes
måste finnas ett nödvändigt samband mellan de från hvarandra mest
aflägsna och mest olikartade händelser. De veta, att hvar enda
afvikelse låter förklara sig, ehuru vi i vårt vetandes nu varande
tillstånd ännu ej äro vuxna en sådan uppgift. Detta är deras
öfvertygelse, och ingenting kan taga dem därur. Men det stora flertalet af
människor tänker annorlunda. De tro, att det, som är ©förklaradt,
är oförklarligt och att det oförklarliga är öfvernaturligt. Vetenskapen
har förklarat en ofantlig mängd naturföreteelser, och dessa
företeelser anses därför ej längre, ens af den stora mängden, för
öfvernatur-liga, utan härledas från naturliga orsaker. Däremot har vetenskapen
ännu ej förklarat historiens företeelser, och den teologiska andan har
därför skyndat att lägga beslag på dem och pressa dem i sin tjänst.
På detta sätt har denna ryktbara och gamla teori tillkommit,
som fått namnet den sedliga världsstyrelsen. Det är ett namn, som
låter vackert och inverkar på många, som, om de undersökte dess
anspråk, aldrig skulle låta narra, sig däraf. Ty i likhet med denna
andra åsikt, som vi nyss tagit i skärskådande, är hon ej blott
ovetenskaplig, utan äfven i hög grad irreligiös. Hon är i själfva verket
ett anfall på en af Guds största egenskaper, hans allvetenhet. Hon
antar, att nationernas öde ej är en följd af föregående och
omgifvande händelser, utan beror af försynens särskilda och omedelbara
ingripande. Hon antar, att det ges vissa stora allmänna kriser, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
