Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - II. Polyteism - A) Utom-hellenisk - 4. Gudarnes skymning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
4.
Gudarnes skymning.
Än mer vet Vala:
Längre fram ser hon, —
ända till Gudarnes afton och fall.
Bröder bröders
bane varda,
sysslingar slita
släktskaps band;
Hård är världen;
Hordom mycken,
split-tid, svärds-tid,
sköldar klufna,
vind-tid, varg-tid,
skoning ingen
båda världens brand.
Ur-trädet antänds,
Jätt-söner dansa,
klangen från Gjallar-
hornet blir spord.
Högt blåser Heimdall,
Hafver basunen;
Odin ber Mimers hufvud om ord.
Fornträdet suckar,
Loke är lössläppt;
Yggdrasill skälfver,
ståndar dock än:
Allt börjar rädas
Helhem, när Surturs
låga sig närmar till gudar och
män.
Skäller ur hålan
Garmer än högre;
fjättrarna remnat,
Ulf ven är fri;
Hrymer från östan
åker på hafssvall,
Ormen där vältrar i j ätt-raseri.
Dönar nu vågen;
skriar nu örnen,
Blek, vid sin lik-kost;
Döds-skeppet syns:
Nagelfar skjuter
gungande kölen,
tåget af Muspels söner begynns.
Sunnan de komma,
hafvet dem vräker,
Loke vid rodret
Styr öfver fjärd;
Talrika fränder,
vidundren alla,
följa med Loke och Ulf ven på färd.
Hvad sker bland Åsar?
Hvad sker bland Alfer?
Ting de hålla, vid
j ättvärldens dån!
Utanför klippdörr
dvärgarne kvida —
Åsarnes Vise! månn’ än I förstån?
Surtur från söder,
med svajande flammors
Svärd nu fördunklar
Härgudars sol!
fjällarna braka;
hjältar få Hel sot;
Himmelen remnar från pol till pol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
