Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturreligion och Polyteism - II. Polyteism - A) Utom-hellenisk - 4. Den förolämpade Solen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
dansbräde som på en trumma. Därvid sjöng hon Japaneserna» heliga
sång, som icke består af annat än tal:
Ett, två, tre,
fyra; fem, sex, sju,
åtta och nio och tio,
hundra och tusen och tiotusen,
Men då hon kom till talen hundra och tusen, gjorde hon en i
Japan mycket omtyckt ordlek och blottade-först sina axlar och
därpå bröstet, hvilka betecknas med samma ord som hundra och
tusen. Då gudarne detta förnummo, utbrusto de i så högljudt löje
att hela himmelen genljöd däraf.
Full af undran hörde Amaterasu detta i sin håla; hon hade
redan hört tapparne gala, lyssnat till talen och musiken, men icke
haft lust utforska hvad det betydde. Men nu, då hon kände himlen
skakas af gudarnes löje, öppnade hon något litet hålans klipp-port och
sade för sig själf: Hvad är detta? Jag trodde himmelen och jorden
voro i mörker och det är ljust rundt omkring, Uzume dansar och
alla gudar fröjdas — hvad vill detta säga? Men Uzume, som hörde
gudinnans ord, genmälte strax: "Naturligtvis dansar jag; jag dansar
och alla gudar jubilera, emedan här fins en gudinna, som fördunklar
din ära." Och medan Uzume sade detta, trädde Amenokoyane fram
med sin beledsagare, och framsköto åt Amaterasu den stora runda
spegeln, i hvars glatta yta hennes egen glans återspeglades, så att
gudinnan Öfverraskad öppnade porten ännu litet mera. Då trängde
sig strax den starke guden Tajikaras mellan klipp-porten och hålans
vägg och i ett nu var hela porten öppnad. Därpå fattade han
solgudinnans hand och drog henne fram och nu strålade allt åter i sitt
naturliga glänsande solljus. Men två andra gudar som fruktade att
Amaterasu kunde besinna sig och återvända till hålan, drogo genast
ett hämmande halmrep för hålan och utbrusto: O, måtte du aldrig
mer gå härin!
Men Sosanoo, som anstiftat så mycken oro i himmelen, måste
underkasta sig en större botöfning och rening, hvarvid man afskar
honom håret och naglarne på hans händer och fötter. Därpå blef
han bannlyst och ehuru det regnade våldsamt, så att han måste
göra sig en regnskärm och en regnkappa af Tussilagoblad, ville dock
ingen af gudarne mottaga honom vidare eller gifva honom tak öfver
hufvudet. Men Amaterasu, den alltid vänsälla, förlät honom alla
hans illgärningar och tog blidkad afsked af honom, men förvägrade
honom för alltid tillträde till de himmelska fälten.
Brauns, Japanisclie Märclien und Sägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
