Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfilosofiska åskådningar på icke-kristlig grund - I. Deismen - 1 - 2. Det mänskliga lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
på hans medlidande och öfverseende, det skulle vara de filosofiska
scepti-kerna, en nästan lika sällsynt sekt, i följd af ett naturligt
misstroende till sin förmåga återhålla eller söka att återhålla sitt omdöme
öfver så upphöjda och öfvernaturliga ting.
Hume, Dialog öfver den naturliga religionen.
2.
Det mänskliga lifvet.
Vällust! i min ungdoms brånad
sökte jag din läckerhet;
åt din tomhet snart förvånad,
sötman vänd i bitterhet,
jag vid lifvets vintermånad
funnit din fåfänglighet.
Lust till ryktbarhet och ära
mannahjärtat sönderslet;
dagarne i strid förtära,
nättren under sömnlöshet. . .
o hvad gick jag att begära? —
Äran är fåfänglighet.
Kunskapsrymden genomtåga
snillets stolthet sig förlet.
Mullvadsblick! du djärf des fråga
himlarnes omätlighet! —
Hvad jag vet, är till min plåga;
kunskap är fåfänglighet.
Hvem är, som mäktat har med all sin vishet finna,
om, då vi falla in i dödens djupa natt,
vår själ i stoftet kvafd ej evigt skall försvinna?
och blef ej samma mål för lif och tanke satt?
På minsta väsens lif den Högstes öga vakar:
de äro, såsom vi, hans makts och ömhets prof;
Han gräns för vårt förstånd och deras yrke stakar;
de äga, såsom vi, förmågor och behof.
Som vi, de lifvet få; som vi, de lifvet ända;
säg, bärgas deras själ i döden, eller ej ?
och vår — o store Grud! — och vår, hvart skall den lända?
säg, svaga mänskovett, säg, om du vet det? — Nej.
Gör godt och fråga ej, och säg: "Skall jag berömmas?
71 Skall man väl tacka mig? Månn det en dygdig är? —
Hvad dubbel tyngd för den som kval och laster bär!
och huru stort, hur skönt att göra väl och glömmas?
Bads ej tyranners hot och afunds smäderop;
af vördnad för din dygd till hat mot dig de drifvas:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
