Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfilosofiska åskådningar på icke-kristlig grund - II. Panteismen - 9 - 10 - 11 - 12 - 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Natur och ande äro icke två skilda och motsatta ting.
Naturens väsen är anden själf, som uppfyller allt, bunden i stenen och
kristallen, drömmande i daggdroppen, i hvetekornet, i liljans kalk,
som. den blinda, omedvetna naturanden, tills denna i människan slår
upp sitt öga och kommer till medvetande om sig själf. Världen är
en stor totalorganism, natur och ande äro blott polerna af ett och
samma lif. . • •
Schellings Naturfilosofi.
10.
Man kan icke bulta existensen ut af begreppet.
Kant.
11.
Panteismen är blott en lärd form för ateism.
Densamme.
12.
Jag har vändt tillbaka till Gud som den förlorade sonen, sedan
jag i lång tid vaktat svinen hos hegelianerna. På min väg fann
jag panteisternas Gud, men jag kunde icke använda honom; ty när
man begär en Gud, som förmår att hjälpa — och det är dock
hufvudsaken — så måste man också tro på hans personlighet, hans
transcendens och hans heliga egenskaper, godhet och barmhärtighet.
H. Heine, Nachwort zum Romanzero.
13.
Förstår ej att någon för världen ryser,
då man vet hvad hon innan och utan hyser!
Ett djur, både tamt och trögt, hon är,
som gör hvarken dig eller mig förnär;
det måste under lagar sig böja,
stilla vid mina fötter dröja.
En jätteande bor väl därinne,
men han är förstenad till hvarje sinne,
kan från sitt skal ej göra sig fri
och fängelset bryta, han stänges i.
Ofta likväl han vingen höjer,
våldsamt sig vrider och böjer;
i båd’ döda och lefvande ting han då
kämpar att själfmedvetande nå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
