Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - II. Filosofisk moralåskådning - B) Hellener och romare - 4. Själens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
beläget, så är det för själens bästa del passande betet just att hämta
från den där belägna ängen, och vingarnes kraft, med hvilka själen
höjer sig, får däraf sin näring; detta är också Adrasteias lag, att
hvarje själ, som såsom gudomens följeslagarinna har skådat något
af det sanna, skall ända till nästa omlopp vara oskadad och, om
hon förmår att alltid utverka detta, för evigt välbehållen. Men har
hon, oförmögen att följa med, icke skådat det, och har hon, drabbad
af en olycka, blifvit öfverväldigad af glömska och ondska och börjat
förtyngas och sålunda förtyngd förlorat fjädrarna och fallit till jorden,
då är det lag, att denna icke skall vid första födelsen inplantas i
något djurs natur, utan att den, som har sett mest, skall ingjutas i
fröet till en man, som skall blifva en vän af vishet och det sköna
eller som blir en dyrkare af sånggudinnorna och kärleken ; den af
andra ordningen åter skall blifva en laglydig eller en krigisk och
väl härskande konung; den tredje en statsman eller en, som sköter
sin ekonomi, eller en förvärfsidkare; en fjärde blir en vän af
mödosamma kroppsöfningar eller en, som skall sysselsätta sig med
kroppens botande; den femte skall föra en siares och en i mysterierna
invigd mans lif; för den sjette skall poetens eller någon annans lif,
som sysselsätter sig med efterbildande konst, passa, för den sjunde
ett med handtverk eller jordbruk sysselsatt lif, för en åttonde en
sofists eller en efter folkgunst jagande mans, och för en nionde
tyrannens. Bland alla dessa får den, som lefvat sitt lif rättrådigt, en
bättre lott, den som har lefvat orättrådigt en sämre.
Ty till den plats, hvarifrån hvarje själ utgår, återkommer hon
icke förrän om tio tusen år. Ty hon får icke fjädrar förrän efter så
lång tid, med undantag af deras själ, som sveklöst ägnat sig åt
filosofien och på filosofiskt sätt älskat gossar. Desse få under det
tredje tusenåriga kretsloppet, om de tre gånger å rad hafva valt
detta lefnadssätt, vingarne åter och återvända hem på det tretusende
året. De öfriga ställas, sedan de slutat sitt första lif, inför rätta.
Sedan de blifvit dömda, komma somliga till strafforter under jorden
och utstå där sitt straff, andra lyftas i följd af domen till någon
plats af himmeln och lefva där ett lif motsvarande det, som de lefde
i människogestalt. På tusende året komma båda till lottdragningen
och valet af det följande lifvet och välja det hvar och en vill. Då
kan en människosjäl öfvergå till ett djurs lif, och ett djurs själ, som
förut varit människa, åter till en människa. Ty till denna gestalt
eller människans kan icke en själ komma, som aldrig har
skå-gat sanningen. Människan måste nämligen förstå det, som
uttryckes genom begrepp, hvilket framgår ur många varseblifningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
