Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - II. Filosofisk moralåskådning - B) Hellener och romare - 8. Plikter emot gudar och människor - 9. Hvarje sak har två sidor - 10. Människans plikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Naturen har gjort oss alla till anförvanter, då hon bildade oss af
enahanda stoff och för enahanda mål. Hon har inplantat ömsesidig
kärlek och gjort oss till samfunds varelser; hon har grundlagt
billighet och rättvisa; efter hennes ordning är det menligare att skada än
att låta sig skadas; enligt hennes bud skola våra händer vara redo
till hjälp. Denna tanke skall lefva i vårt hjärta och på; våra läppar:
77Jag är människa och intet mänskligt får vara mig
främmande."
Låtom oss hålla fast den öfvertygelsen: vi äro födda till
gemensamhet Vår förbindelse är lik en byggnad, som skulle störta
samman, om icke stenarne sins emellan stödde hvarandra.
En handling blir icke rätt, om icke viljan är god; ty af henne
utgår handlingen. Icke heller är viljan god, om icke själens
stämning är god, ty däraf utgår viljan. Själens stämning åter är icke
som den bör; om den icke har uppfattat lagarne för vårt lif och
undersökt; hvad man må anse om hvarje ting eller återfört tingen
till deras rätta värde.
Seneca, Bref.
9.
Hvarje sak har två sidor.
Från den ena sidan fattar man en sak riktigt, från den andra
icke. Kränker dig din broder; tänk då icke: "Han kränker mig"*
Ty då fattar du ej rätt. Utan tänk hellre: "Han är min broder,
min lefnadskamrat." Då finner du den rätta sidan, hvarifrån du kan
uppfatta hans handlingssätt.
Epiktet, Enchiridion.
10.
Människans plikter.
Hvarje lefnadsställning har sina plikter. Denne man är din
fader! Här gäller budet, att vårda honom, att i allt gifva honom
företräde, att tåligt fördraga hårda ord och slag af honom. Men han
är en dålig fader! Har naturen då till ändamål att gifva dig en god
fader? Nej, endast en fader. Din broder gör dig orätt. Iakttag du
blott din ställning till honom, bekymra dig icke om hvad han gör;
utan hvad du måste göra för att motsvara din naturliga bestämmelse.
Dig kan ingen skada, om du ej själf vill det. Först då lider du skada,
om du hängifver dig åt den tanken, att du skulle skadas. På samma
sätt skall du finna dina plikter mot en granne, en medborgare, en
statmyndighet, orn du vänjer dig att uppmärksamt betrakta deras
olika ställning i lifvet. Densamme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
