Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - II. Filosofisk moralåskådning - C) Den nyare filosofien - 2. Lust och lidande såsom de enda värdemätarne för bedömandet af mänskliga handlingar - 3. Nyttighetsmoralen enligt Stuart Mill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
fundigheter, någon metafysik; man behöfver icke rådfråga hvarken
Plato eller Aristoteles. Lust och lidande äro föreställningar, som en
hvar af sig själf förstår, bonden lika väl som fursten, den olärde
likaväl som filosofen.
För anhängarne af nyttighetsprincipen är dygden blott därför
att något godt, att den framkallar lustkänslor, och lasten ett ondt, därför
den har till följd känslor af olust. Det moraliskt goda är blott
därför godt, emedan det har tendens att frambringa fysiskt godt, det
moraliskt onda är blott därför ondt, emedan det har tendens att
frambringa psykiskt ondt. Då jag talar om fysiskt och psykiskt
ondt och godt, menar jag därmed såväl de sinnliga som osinnliga
lust-och oiustkänslorna. Jag fattar därvid människan sådan hon är till
sin nuvarande beskaffenhet. Om anhängaren af nyttighetsprincipen
skulle bland de gamla dygderna finna en handling, som skulle hafva
till följd ett öfverskott af lidande utöfver lustkänsla, skulle han icke
tveka att anse denna förmenta dygd såsom en last. Han skulle
ingalunda låta imponera på sig af den allmänna skefva uppfattningen,
han skulle icke ytligt tro, att man har rätt att använda falska
dygder för att upprätthålla verkliga dygder.
Orn han alltså märkte bland förseelserna en handling, som
måste betraktas såsom likgiltig eller ett oskyldigt nöje, så skulle han
icke tveka att gifva denna förmenta förseelse namn af en rättmätig
handling. Han skulle skänka de föregifna förbrytarne sitt medlidande
och spara sin vrede för de förment dygdiga, som förfölja de förre.
J. Bentham, Traités de législation publiés en France par Et. Dumont. L
3.
Nyttighetsmoralen enligt Stuart Mill.
t
Me i den finnes, denna grundval af mäktiga naturliga känslor;
och det är denna, som, när den allmänna lyckan en gång blifvit
erkänd såsom rättesnöret för moralen, skall utgöra nyttighetsfilosofiens
styrka. Denna fasta grund är mänsklighetens sociala känslor;
behofvet au lefva i gemenskap med våra medmänniskor, hvilket nu
redan i och för sig är en mäktig princip i människonaturen och
lyckligtvis en af dem, som äfven utan att särskildt inskärpas redan
genom den framskridande civilisationens inflytande lofva att varda allt
starkare. Samfundslifvet är på en gång så naturligt, så nödvändigt
och så vanligt för människan, att det endast är under några
ovanliga förhållanden eller vid försök till frivillig afsöndring, som hon
uppfattar sig själf annorlunda än såsom en lem i en organism; och
denna association befästes allt mer och mer, i samma mån männi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
