Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den filosofiska och teologiska moralen - II. Filosofisk moralåskådning - C) Den nyare filosofien - 11. Ästetisk uppfattning af de moraliska egenskaperna hos människan - 12 - III. Den teologiska moralen - A) Egypter och inder - 1. Förhållandet mellan religion och sedlighet hos naturfolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
hela mänskligheten och låten allt, som hittills syntes eder tarfligt
och behöfvande, upplysas af återskenet från detta nya ljus.
Schleiermacker, Uber d. Religion. 11 JRede.
12.
Att öfverhufvud någon ens kunnat uttala såsom sin erfarenhet,
att ett hårdt hjärta och en god matsmältning äro förutsättningar för
framgång i lifvet, måste väcka förvåning, då man erinrar sig de
talrika exempel, som bevisa, att framgångar till och med af materiel
art, då de ju väsentligen alltid äro beroende af andras goda tjänster,
befordras genom allt, som gör andra välvilligt stämda. Motsatsen
mellan deras goda framgång, som med medelmåttig begåfning förena
en älskvärd natur, som liksom uppfordrar till vänskap, och andras
motgång, hvilka, fastän utrustade med öfverlägsna själsegenskaper
och större förmåga, genom sin hårdhet och stränghet uppväcka
avoghet, borde hos en hvar inprägla den sanningen, att egoistiska
njutningar befordras genom altruistiska handlingar.
Herbert Spencer, Grunderna för Etiken. XII.
III. Den teologiska moralen.
A. Egypter och Inder.
l.
Förhållandet mellan religion och sedlighet hos naturfolken.
Sedliga föreställningar bruka ursprungligen icke stå i någon alls
förbindelse med de religiösa åsikterna. Det må här vara tillräckligt
att i stället för flere exempel, som läte anföra sig som bevis på denna
sats, blott anföra ett sådant från Kamtschadalarna, för hvilka ett
of-verträdande af deras vidskepliga bruk ensamt gäller som synd. Att
genomstinga ett kol med en knif, att med en knif afskrapa snö från
skorna o. dyl. anse de i hög grad för orätt och härleda sjukdomar
därifrån, under det de gröfsta laster synas dem såsom oskadliga. De
sedliga föreställningarne framgå, såsom vi redan antydt, från en
väsentligen annan källa än religionen; båda träda öfverhufvud först på
ett högre stadium af människans kultur i något förhållande till
hvarandra. Vi måste beteckna den åsikten, att sedlighet och religion
framvuxit från en gemensam stam, samvetet, såsom bevisligen oriktig.
Waitz, Anthropologie d. Naturvölker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
