Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - II. Viljans frihet - 3 - 4 - 5. Fyra bevis för viljans frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
liga allvillkoret för lifs tillvaro, och så till vida lifvets allmännaste
rätt; men som — betraktad såsom Nött sådan — icke innehåller
grunden till någon enda speciell lifs-riktning eller lifs-beskaffenhet.
Inom denna rymd drages enhvar till det, som han mest älskar och
ifrigast åtrår; han drages af sin kärlek och den föreställning han gör
sig om hvad för honom är lifvets valbestånd eller sällhet. Detta
blir då för honom den nyssnämnda tomma rymdens fyllnad; eller
bestämmer dess begrepp sålunda, att friheten är det o förtryckta
tillstånd, hvari man kan vara lycksalig. Men hvilken är människans
sanna lycksalighet? Att få följa det, som är människans — eller
det moraliska lifvets — sanna natur.
Thorild.
4.
När människan handlar och är fri, så handlar hon af sig själf;
allt hvad hon med fri vilja gör hörer icke till det af försynen ordnade
systemet och kan icke tillräknas denna försyn. Denna vill icke det
onda, som människan gör, i det hon missbrukar den henne förlänade
friheten. Försynen har gjort människan fri, icke på det hon skulle
göra det onda, utan att hon af fritt val skulle göra det goda. Att
knota mot Gud däröfver, att han icke förhindrade det onda, det är
att anklaga honom därför, att han har gifvit människan en härlig
natur och hennes handlingar sedlighetens adel, att han beskärt henne
rättighet till dygden. Hvad? För att af hålla människan ifrån det
onda, skulle han hafva inskränkt henne till instinkten, gjort henne
till djur?
Rousseau: Emile.
5.
Fyra bevis för viljans frihet.
Friheten kan definieras såsom förmågan af att handla eller icke
handla, att handla på ett sätt eller ett annat under förutsättning af/
att allt till handlande erforderligt är förhanden. Finnas alla
nödvändiga villkor för en förbränning, så måste elden brinna, men viljan
han, äfven om alla för en handling nödvändiga förutsättningar finnas,
icke handla; den har i sin makt att vilja eller icke vilja; afgörandet
ligger hos henne, och därför är hon fri. Detta är hela hemligheten
med viljans frihet! Och dock menar Schopenhauer vid sitt försök
att föreställa sig liberurn arbitrium indifferentism att förståndet står
egentligen stilla!
1. Första beviset. Alla våra säkra kunskaper förutsätta
sanningen af vårt medvetandes evidenta utsago. Man kan därför icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
