Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - IV. Determinism - 7. Känslan af frihet i våra beslut beror af en villfarelse - 8. Vi förutsätta inom de mänskliga handlingarnes område liksom inom naturen sträng lagbundenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
kan vakna hos oss genom erinran om något annat, som ofta rinner
oss i hågen.
Spinoza, Epist. LXII, §2—6.
Vi förutsätta inom de mänskliga handlingarnes område liksom
inom naturen stränglagbundenhet.
Betraktar man, huru nära den naturliga och moraliska vissheten
äro förknippade med hvarandra, och huru de tillsammans bilda blott
en rad af slutledningar, så skall man säkerligen erkänna, att de äro
af samma natur och härledas från samma principer. En fånge, som
hvarken har penningar eller inflytande, inser omöjligheten af sin flykt,
såväl då han betänker sin väktares motstånd som då han ser
murarne och hindren. Vid alla frihetsförsök arbetar han hellre mot de
senares stenar och järn, än mot de förres obevekliga natur. Om
denna fånge föres till schavotten, så vet han, att hans säkra död
lika mycket är beroende af väktarnes ståndaktighet och trohet som
bilans och hjulets verksamhet. Hans tankar röra sig i en bestämd
rad af föreställningar, såsom: soldaternas vägran att låta honom
undkomma, skarprättarens verksamhet, hufvudets skiljande från
kroppen, förblödningen, de krampaktiga ryckningarna och döden. Här
äro naturliga orsaker och fria handlingar sammanfogade; men
förståndet gör vid öfvergången från det ena till det andra ingen skilnad
mellan dem, och det är lika säkert om den kommande tilldragelsen,
som om denna genom en följd af orsaker, hvilka med
naturnödvändighet äro, så att säga, sammankopplade med hvarandra, vore förenad
med ting, hvilka för minnet och sinnena äro närvarande. En genom
erfarenheten bekant förbindelse verkar alltid ånyo likformigt på
förståndet, hvilka än de förbundna tingen, bevekelsegrunderna, viljorna
och handlingarne eller gestalterna och rörelserna äro. Vi kunna väl
ändra namnen på tingen, men deras natur och verksamhet på för
ståndet ändras icke.
Om en såsom rik och hederlig känd samt vänskapligt sinnad
man kommer till mitt hus, där jag är omgifven af mitt folk, så är
jag lika säker, att han icke skall sticka ihjäl mig, innan han går,
för att komma öfver mitt silfver, som jag är viss, att mitt nya och
väl byggda hus icke skall instörta. Men han kunde öfverfallas af ett
plötsligt vansinne. Nåväl, då kunde också plötsligen en jordbäfning
inträffa, skaka mitt hus och låta det sammanstörta öfver mitt
hufvud. Jag vill därför ändra förutsättningarne och säga, att jag är sä.
ker, att han icke skall sticka sin hand i elden och vänta, tills den är för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
