Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den fria viljan. Determinism - IV. Determinism - 11. Kritik öfver den moraliska frihetens begrepp - 12. Viljan påverkas, men bestämmes icke af motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
arbitrii indifferentiaB ligger närmast att fastslå såsom den för detta
begrepp mest karakteristiska följden och kännetecknet, att för en
med sådan frihet begåfvad mänsklig individ äro under vissa gifna
individuela och särskilda yttre omständigheter två hvarandra
diametralt motsatta handlingar lika möjliga.
Schopenhauer, Die beiden Grundproblems der JEthiTc.
12.
Viljan påverkas, men bestämmes icke af motiv.
Denna stora princip gäller för alla tilldragelser, och man skall
aldrig kunna anföra ett exempel på motsatsen. Och fastän dessa
bestämmande grunder till största delen icke äro oss tillräckligt
bekanta, så inse vi dock, att de äro för handen. Utan denna stora
princip skulle vi icke kunna bevisa Guds tillvaro, och ett oändligt
antal mycket viktiga och särdeles nyttiga slutsatser, för hvilka denna
princip tjänar till grundlag, skulle för oss gå förlorade. Den tål intet
undantag, emedan annars dess styrka skulle förminskas, såsom det
icke gifves något svagare än sådana system, hos hvilka allt är
vacklande och fullt af undantag. Men det system, som jag gillar, och i
hvilket allt går efter allmänna regler, som på sin höjd inskränka
hvarandra, har icke detta fel.
Man får därför icke i likhet med några scholastici som äro
fallna för chimärer, inbilla sig, att de tillkommande fria tillfälligheterna
äro undantagna från denna allmänna regel för tingens natur. Alltid
finnes en öfvervägande grund, som bestämmer viljan till hennes val,
och för att bevara hennes frihet är det tillräckligt, att denna grund
blott drifver, utan att tvinga. Detta är äfven de gamles, Platons,
Aristoteles och den helige Augustinus åsikt. Viljan drifves alltjämt
till handling genom föreställningen om det goda, hvilken öfverväger
de motsatta föreställningarne. Man antar detta till och med
beträffande Gud, de goda änglarne och de saligas själar, och erkänner, detta
oaktadt, att de därför icke äro mindre fria. Gud försummar aldrig
att välja det bästa, men han är icke tvungen att göra det; och till
och med beträffande föremålet för Guds val existerar ingen
nödvändighet, ty en annan ordning af tingen är lika möjlig. Just därför är
ju valet fritt och oberoende af nödvändighet, emedan det äger rum
mellan flere möjligheter och emedan viljan bestämmes allenast af
föremålets öfvervägande godhet. Det är alltså intet fel hos Gud och
de helige, tvärtom, det skulle vara ett stort fel eller snarare en
uppenbar orimlighet, om det till och med hos människorna här på
jorden vore annorlunda, och om de vore i stånd att handla utan hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
