Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synden. Lidandet. Den gudomliga rättfärdigheten - I. Lifvets ofullkomlighet och lidande - C) Synder och laster - a) Några olika slag af synder - 10. Veklighet - 11. Okyskhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
nan man kan uppnå någon högre dygd; allra först måste genom
själföfvervinnelse småningom förvärfva och tillkämpa sig
återhållsamhetens eller själfbehärskningens dygd, såsom hedningarna uttryckte
densamma, eller själfförsakelsens dygd, såsom kristendomen bjuder.
Densamme.
11.
Okyskhet.
Den villfarelsen att människorna mena sig kunna föra en god.
nyttig, rättfärdig och kärleksfull lefnadsvandel, under det de
hän-gifva sig åt sina lustar och ett otygladt lefverne, är så förvånande,
att ett kommande släkte icke alls skall förmå begripa, hvad vår tids
människor egentligen menat med orden "ett godt och ädelt lefverne",
då de hafva påstått, att äfven fråssare, veklingar och otuktiga
människor kunna föra en god lefnadsvandel. Och i själfva verket
behöfver man endast frigöra sig från den vanliga uppfattningen och
betrakta lifvet — jag vill ej säga från kristlig ståndpunkt utan från
hednisk, från synpunkten af de allra ringaste fordringar på
rättfärdighet — för att öfvertyga sig om, att det här ej ens kan vara tal
om ett lif i öfverensstämmelse med det goda.
Hvarje människa i våra kretsar, som vill, om ock aldrig så litet,
sträfva efter att börja ett lif i öfverensstämmelse med det goda.
måste först upphöra med att föra ett dåligt lif, hon måste begynna
med att undanrödja villkoren för ett dåligt lif.
Huru ofta höra vi ej, såsom ursäkt för att vi ej ändra vårt
dåliga lif, det påståendet, att ett handlingssätt, som strider mot.det
vanliga i lifvet, är onaturligt och löjligt eller härflyter från ett behof
att göra sig bemärkt och därför ej kan vara någon god handling.
Detta sätt att resonnera synes vara ägnadt att leda människorna till
föresatsen att aldrig förändra sitt dåliga lefverne, ty vore hela vårt
lif godt, rättfärdigt och dygdigt, så måste hvarje handling, som
motsvarar detta lif, äfven vara god. Men är lifvet till hälften godt och
till hälften dåligt, så har hvarje handling, som är oförenlig med detta
lif, lika stor sannolikhet för sig att vara ond som god. Men är hela
lifvet dåligt och falskt, så kan den människa, som lefver detta lif,
icke utföra en enda god handling utan att upphäfva sin vanliga
lefnadsgång. Man kan väl begå en dålig handling utan att förändra
sitt vanliga lefnadssätt, men icke en god.
En människa, som förer vår vanliga lefnadsvandel, kan ej lefva
i öfverensstämmelse med det goda, innan hon utträder ur de dåliga
förhållanden, i hvilka hon befinner sig; hon kan ej företaga sig nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
