Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - II. Lycka och lycksalighet - A) Hvari lycksaligheten består - b) filosofisk åskådning - 3. Tvenne slags glädje - 4. Lyckan (En buddhistisk berättelse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
Den lifliga glädjen och den stilla glädjen. Dessa äro två slags
glädje. Den högsta af dessa är den stilla glädjen.
Tvenne slags glädje gifves det, mina lärjungar, Hvilka tvenne?
Tillfredsställelsens glädje och saktmodets glädje. Dessa äro två
slags glädje. Den högsta af dessa, mina lärjungar, är saktmodets
glädje.
Tvenne slags glädje gifves det, mina lärjungar? Hvilka tvenne?
Försjunkandet i sig själf och Icke-försjunkandet i sig själf
Dessa äro två slags glädje. Den högsta af dessa är försjunkandet i
sig själf.
Tvenne slags glädje gifves det, mina lärjungar. Hvilka tvenne?
Den glädjen att vistas i tillfredsställelsens öfversinliga rike och
den glädjen att vistas i saktmodets öfversinnliga rike. Dessa äro två
slags glädje. Den högsta af dem, mina lärjungar, är att vistas i
saktmodets öfversinnliga rike.
Tvenne slags glädje gifves det, mina lärjungar. Hvilka tvenne?
Den glädjen att vistas i kärlekens öfversinnliga rike eller den
glädjen att vistas i hvilans öfversinnliga rike. Dessa äro två slags
glädje. Den högsta af dessa, mina lärjungar, är glädjen att vistas i
hvilans öfversinliga rike.
Tvenne slags glädje gifves det, mina lärjungar. Hvilka tvenne?
Glädjen att vistas i väsendenas öfversinnliga rike och glädjen
att vistas i det väsenlösas öfversinnliga rike. Dessa äro två slags
glädje. Den högsta af dessa, mina lärjungar, är glädjen att vistas i
det väsenlösas öfversinnliga rike.
Neumann, Buddhistische Antholoyie. Texte aus Pali-Kanon.
4.
Lyckan. (En buddistisk berättelse.)
Så har jag hört berättas. En gång hvilade den Upphöjde i
närheten af Alavi, vid vägen där boskapen drefs fram, i en palmskog,
på ett läger af blad. Då nu en invånare i Alavi, vid namn
Hatt-hako, gick genom skogen, varseblef han den Upphöjde vid vägen där
boskapen dref fråm, i palmskogen, försjunken i betraktelser, sittande
på en löfbädd. Då nalkades han det ställe, där den Upphöjde befann
sig, hälsade den Upphöjde med vördnad och satte sig ned vid hans
sida. Sittande där, talade Hatthako till den Upphöjde sålunda:
"Är den Upphöjdes lif, o Herre, fullkomligt lyckligt?"
"Så är det, o yngling, mitt lif är lyckligt. Och bland de
lyckliga på jorden är jag ock en."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
