Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - II. Lycka och lycksalighet - A) Hvari lycksaligheten består - b) filosofisk åskådning - 4. Lyckan (En buddhistisk berättelse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
"Kall, o herre, är vinternatten, höstens tid kommer, ojämn är
marken, där boskapen trampat, hård är bädden af löf, tunna äro
palmernas blad, sval är den gula munkkåpan, skarpt blåser den
bitande nordanvinden!"
Därpå svarade nu den Upphöjde:
"Hvad tror du härom, o yngling: antag, att en husfader eller
husfaders son äger ett landtställe, prydt och måladt, väl skyddadt,
försedt med fasta portar och fönsterluckor, som kunna väl tillslutas;
därinne finnas svällande divaner, betäckta med mjuka, konstrikt väfda
tyger, med bolstrar och kuddar af finaste antilopskinn, med färgrika
dynor och en lampa, belysande gemaket; fyra intagande, älskvärda
hustrur stå färdiga att tjäna honom; hvad tror du, o yngling, vore
denne man lycklig eller ej eller huru skulle han känna sig till mods
därinne?"
"Lycklig vore han, o herre!"
"Bland de lyckliga på jorden är denne också en. — Men hvad
tror du, o yngling, skulle väl hos denne husfader eller husfaders son
kunna uppstå begär, som då de komme till utbrott skulle förorsaka
kval, andliga eller kroppsliga, hvilka skulle fylla hans tillvaro med
bekymmer och lidande?"
"Jå, så är det, o herre!"
"Men dessa begär, o yngling, med nödvändighet följda af kval,
som skulle fylla denne husfaders eller husfaders sons tillvaro med
bekymmer och lidanden; dessa begär har den fulländade öfvervunnit,
med roten äro de uppryckta, totalt förintade, så att de icke mera
kunna gro, icke mera kunna utvecklas. Därför är jag lycklig. —
Hvad tror du, o yngling: skulle väl vidare hos denne husfader eller
husfaders son kunna uppstå hat, som då det komme till utbrott,
skulle förorsaka kval, andliga eller kroppsliga, hvilka skulle fylla hans
tillvaro med bekymmer och lidande?"
"Jå, så är det, o herre!"
"Men detta hat, o yngling, med nödvändighet följdt af kval,
som skulle fylla denne husfader eller husfaders sons tillvaro med
bekymmer och lidanden: detta hat har den fulländade öfvervunnit,
med roten är det uppryckt, totalt förintadt, så att det icke mera kan
gro, icke mera kan utvecklas. Därför är jag lycklig. — Hvad tror
du, o yngling: skulle väl nu vidare hos denne husfader eller
husfaders son kunna uppstå en själens förblindelse, som då den komme
till utbrott, skulle förorsaka kval, andliga eller kroppsliga, hvilka
skulle fylla hans tillvaro med bekymmer och lidande?"
"Jå, så är det, o herre!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
