- Project Runeberg -  Från kunskapens träd /
568

(1897) [MARC] Author: Edvard Evers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - II. Lycka och lycksalighet - B) Olika slag af lycka - a) lifvets fröjder i allmänhet - 2. Hvad det är som bevarar lefnadslusten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

568
utan åt alla, emedan därigenom väckes föreställning om
öfverlägsenhet, som mer eller mindre är ett föremål för alla människors åtrå.
Emedan seger är glädjebringande i allmänhet, så måste med
nödvändighet äfven alla lekar, som gå ut på kamp och täfling, vara
angenäma, — ty därvid förekommer ofta att den ene segrar —,
likaså kägelspel, boll-, tärnings- och brädspel. Detsamma gäller äfven
om förströelser af mera allvarligt slag, som dels till följd af vanan
blifvit en njutning, dels omedelbart skänka nöje, t. ex. hetsjakt och
all annan jakt. Ty hvarest strid är, där är ock seger, och detta är
också orsaken till, att processande och disputerande gör dem nöje,
som äro vana därvid, och öfvade däruti.
Vidare höra ära och rykte till de njutningsrikaste, emedan
härigenom hos en hvar väckes den föreställningen, att han måtte vara
en dugande man, och detta desto mera, om de berömmande äro
människor, som man anser vara sanningsälskande. Sådana äro
släktingar i högre grad än oskylda, bekanta och landsmän mer än
främlingar, samtida mer än efterkommande, många mer än få; ty det
är mera sannolikt, att de förstnämda tala sanning, än de sistnämda,
ty på ära och beröm af sådana, som man menar stå djupt under en
såsom bara och djur, sätter man föga värde i och för sig, utan
möjligen då af några andra orsaker.
Äfven en vän hör till det, som är angenämt. Ty å ena sidan
är det angenämt, att själf hysa vänskap till någon, — såsom ju
ingen är en vän af vin, utan att han gläder sig öfver vinets gåfva —
och likaså är det å andra sidan angenämt att vara föremål för
vänskap. Ty äfven här väckes den föreställningen, att vi äro i
besittning af sådana tilldragande egenskaper, att alla, som lära att känna
oss, söka att vinna vår vänskap. Ty att äga vänner vill säga så
mycket som att värderas för sin egen skull.
Äfven att blifva beundrad är angenämt, ty i beundran ligger
ärebetygelse; och så är äfven smickret och smickraren något, som
är angenämt, ty smickraren är till utseendet en beundrare och en
vän. — Att ofta göra ett och detsamma är äfven det angenämt, ty
såsom vi sett, är vanan något angenämt. Äfven ombyte är
angenämt, ty det åstadkommer jämnviktsförhållande, under det att ett
beständigt enahanda verkar öfvermättnad. Häraf ordspråket:
"ombyte förnöjer".
Till följd bäraf är ock allt sådant angenämt, som blott
inträffar tid efter annan, människor eller annat; ty detta utgör ett afbrott
i hvardagliga förhållanden, och likaså är det, som blott inträffar tid
efter annan, något sällsynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:18:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/evers/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free