Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lycka och lycksalighet. Optimism och pessimism - II. Lycka och lycksalighet - B) Olika slag af lycka - b) olika slag af lefnadsglädje - 6. Vetenskaplig verksamhet - α. Filosofisk spekulation är gudarnes lycksalighet - β. Njutningen att forska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
tankeverksamhet? Alltså blir resultatet: gudarnes verksamhet måste
då de äro de allra lycksaligaste, vara en teoretisk sådan. Och
sålunda är också bevisadt, att äfven ibland människorna måste de, som
mest likna gudarne i afseende på verksamhet; vara de lycksaligaste.
Ett bevis härför utgör ock den omständigheten, att de öfriga
djuren icke njuta någon lycksalighet. Gudarne tillkommer nämligen
i alla afseenden ett saligt lif, människorna tillkommer det blott så
till vida, som deras lif framställer en viss likhet med en sådan
saliggörande verksamhet. Däremot är intet enda af alla andra lefvande
väsen lycksaligt, emedan intet af dem är delaktigt af
tankeverksamhetens gåfva. Så långt sålunda denna tankeverksamhet sträcker sig.
så långt sträcker sig ock lycksaligheten, och de väsen, hos hvilka
tankeverksamhet förefinnes i högre mått, de äro också i besittning
af en högre lycksalighet, och detta icke blott tillfälligt, utan i kraft
af tänkandets väsen, emedan det redan i och för sig själft är af
oskattbart värde. Alltså blir resultatet: lycksaligheten består i någon
slags tankeverksamhet.
Men härvid behöfver människan, just emedan hon är en
människa, äfven gynnas af yttre, lyckliga betingelser. Ty den
mänskliga naturen är icke själftillräcklig för att utöfva tankeverksamhet.
utan därtill hörer också en frisk kropp, uppehälle och allt öfrigt, som
tjänar till lifvets nödtorft och bekvämlighet. Emellertid må man icke
tro, att emedan det är omöjligt, att någon kan vara lycklig utan de
nödvändiga yttre villkoren, det därför behöfves många och stora
håfvor, för att människan skall nå lycksalighet. Ty icke ligger lyckan
däri att vi i öfverflöd äga sådana ting och likaså litet beror därpå
skickligheten att handla verksamt, utan man kan också utan att
härska öfver land och haf utöfva goda och ädla handlingar, ty äfven
med ganska ringa medel kan människan handla i öfverensstämmelse
med dygdens fordringar. Detta kan man tydligen se i verkligheten,
ty man märker, att privata personer utöfva icke färre goda
gärningar än regenter, utan tvärtom nästan flera. Det är alltså redan
tillräckligt, om de för en anständig bergning nödvändiga villkoren finnas, ty
i sanning lycksaligt blir alltid den människas lif, som är verksam i
utöfvandet af dygden.
Aristoteles, Nikvmantisfta Ethik, X S. VIII, 7-10.
Njutningen att forska.
Man får icke förundra sig så mycket däröfver, att människor
under alla sina tvifvel, att de skola lyckas nå ett resultat, likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
