Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - I. Olika uppfattning af döden - 11. Sista bönen - 12. Grafven - 13. Hvad lär oss tanken på döden - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
11.
Sista bönen.
I skogens ensamhet en graf, en graf,
från mänskor fjärran, jå, från alla, alla!
Där sänken trötte sångarn med sin staf,
när stjärnor lysa genom dimmor kalla!
Gån sedan, lämnen grafven uti rö!
Gömd och förgäten må hans hvila vara,
af mossa och linneor täckt, och bara
ett såradt rådjur finne där sitt bo.
Justinus Kerner, Lyrische G-edichte. Öfv. af E. Evers.
12.
Grafven.
Hon är så djup, så stilla,
och dyster hennes rand.
Hon täcker med sin mylla
ett outforskadt land.
Ej sjunger näktergalen
i hennes tysta vrår,
men vänskapen och kvalen
på henne rosor sår,
förgäfves vrider händer
den sorgeklädda brud;
och ohördt återvänder
de faderlösas ljud.
Hvart vi i världen gånga
fins dock ej rö förrn här.
Blott genom portar trånga
den vägen hemåt bär.
Det hjärta, som i tiden,
blott funnit storm och sår,
det finner sanna friden
först när det mer ej slår.
von Solis-Seewis. Öfv. af E. Evers.
13.
Hvad lär oss tanken på döden.
Haf dagligen inför dina ögon död, förbannelse och allt annat,
som synes så fruktansvärdt, men framför allt döden! Det skall
bevara dig mot småsinnade tankar och omåttliga begär.
Epiktet, Handbok i moral.
14.
Handla icke, som om du skulle lefva tusen år. Döden prof var
äfven ditt hufvud. Så länge du ännu lefver, så länge du ännu kan,
var en rättskaffens man.
Markus Aurelius, Själf betraktelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
