Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - I. Olika uppfattning af döden - 15 - 16 - 17 - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
15.
Snart skall du vara död, men du är ännu icke ståndaktig, eller
utan oro3 eller fri från den inbillning, att du kan blifva olycklig af
de yttre tingen, ej heller välvillig mot en hvar; icke van att söka
visheten allena i rätta gärningar. Densamme.
16.
Yi anse döden, fattigdomen och kroppsliga smärtor för våra
hufvudsakligaste fiender. Men hvem vet icke; att denna död, hvilken
somliga kallar det fasansfullaste af allt, af andra däremot kallas den
enda hamnen mot detta lifvets stormar, det högsta goda i naturen,
det enda stödet för vår frihet, det allmänna och hastiga hjälpmedlet
mot allt ondt, och att, liksom somliga tänka på den med bäfvan och
rädsla, andra fördraga den lättare än lifvet.
Montaigne. Essais. Bd. II.
17.
Mitt trogna spegelglas, min öfvermätta
och trötta ande, hufvudhåren grå
min brutna kraft mig ofta förebrå:
»Du åldras, ej du kan förneka detta.
Naturen bör du följa; alltför lätta,
mot henne dina krafter ej förslå.»
Som vattnet släcker elden, plötsligt då
Ur sömnen väckt jag skyndar upp mig sätta;
och ser, att lifvet flyr, ett stoft, ett flarn,
att det allenast en gång är oss gifvet,
och i mitt hjärta hör jag då ett ord
från henne, hvilken, nu ur stoftets garn
befriad, var så tjusande i lifvet,
att alla hon förduklat på vår jord.
Petrarca, Sonetter till Laura XXXI, Öfv. af Hagberg.
18.
De där maskarne lefva just som riktiga kejsare. Vi göda alla
andra kreatur för att göda oss själfva, men oss själfva göda vi för
maskarna. En fet kung och en mager tiggare äro blott olika
anrättningar, två rätter men på samma bord, det är slutet på visan.
Shakspeare, Hamlet IV: 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
