Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Död och odödlighet. Lifvet efter detta - VIII. Lön och straff i ett kommande lif - 10. Den yttersta dagen enligt Koran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäst tycka om. Storögda Huris, så hvita och rena som pärlan i
snäckan gömd, äro där. Detta skall vara. lön för deras gärningar.
Där höra de icke oskickligt tal och de elakes smädeord, utan
endast "frid, frid." Och folket till höger — hvad är det för folk till
;höger? de sitta i lundar af taggfri lotus och af frukt betäckta
plataner, i oafbruten skugga, vid flytande vatten. De fa mycken frukt,
som aldrig upphör och aldrig vägras dem. . De hvila på svällande
bäddar, som vi omedelbart hafva frambragt och skapat såsom
jungfrur, likasom slne männer, kärleksfulle, ungdomliga. Detta är för
dem, som stå på högra sidan. Ibland dem äro månge af de gamle,
och äfven månge af de yngre.
Men folket till vänster — hvad är det för folk till vänster? de
försmäJcta i het vind (sirocco) och sjudande vatten, och svarta
rökmolns skugga, utan kyla och utan svalka, ty de hafva förut lefvat
i yppig vällust, framhärdat i den stora synden (otron) och sagt:
"huru? sedan vi dödt och äro vordne stoft och ben, skola vi åter
uppväckas och äfven vare förfäder?" Svara: "de äldre och de yngre
skola sannerligen hopsamlas till mötet på ,en bestämd dag. Sedan
skolen I, förirrade, som icke tron, ata af zakkum-trädet och med dess
frukt fylla edra magar.och därpå dricka sjudande vatten, vätskan ur
magen af förpestade kameler. Sådan varder deras undfägnad på
domedagen. Vi hafva skapat eder. Hvi tron I icke härpå? Hafven
I betänkt aflandet? Skapen l fostret i moderlifvet eller äro vi
skaparne? Det är vi, som hafva ibland Eder infört döden, och
ingenting kan hindra oss att förändra eder grundform och låta eder
uppväxa i nya gestalter, om hvilka I icke hafven någon aning. Den
första skapelsen är ju eder redan .bekant. Hvi tänken I då icke
efter? Sen I säden, som I sån? Är det I, som låten den gro, eller
är det vi, som låta den gro? Om vi ville, läto vi den förtorka, och
I skullen bestörte utropa: "vi blifva skuldsatte; jå vi skola dö af
svält!77 Sen I vattnet, som I dricken? Låteri I det nedfalla ur
molnen, eller är det vi sorn nedsända det? Om vi ville, kunde vigöra
det salt. O att I voren , tacksamme! Sen I elden, som I genom
gnidningframlocken? Är det I, som låten trädet växa (som nian
gnider emot hvartannat), eller är det vi, som frambringa det? Vi
alstra det till eftertanke åt eder och till bruk för resande. Lofva
därföre din store Herres namn!
Koran. Sur L VI. Öfv. af Tornberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
